Glöm Köpenhamn
Där jag befinner mig, på studieresa i Wahington DC, är budskapet rakt av: Glöm Köpenhamn!
Idag har vi talat med en historiker, en psykoanalytiker, en tankesmedjeveteran och en erfaren politisk reporter. Bilden av att det amerikanska folket inte är redo för en stor uppgörelse med många länder samtidigt syns i klart lysrörsljus.
Recessionen, lågkonjunkturen eller vad ni nu vill kalla det ekonomiska misch-masch som USA och världen befinner sig i står i vägen. Tanken om att svåra tider öppnar upp för nya lösningar har ingen starkt fäste hos dem vi mött - tvärtom, amerikanerna sluter sig.
Möjligen kan man nå sänkta koldioxidutslöpp genom bilaterala lösningar, sägs det. Möjligen är vägen med ett stort möte fel, snarare ska man kanske titta på mindre, stegvisa uppgörelser med färre länder inblandade, lyder tanken.
Möjligen kan det faktiskt hända något i slutet av Obamas första mandatperiod, och nog är det ännu mera troligt att det sker någon form av framsteg under en eventuell andra period - om nu en sådan skulle inträffa. (Psykoanalytikern var inne på att Obama inte agerar som om han primärt ville bli omvald.)
Men i övrigt alltså, mest mörka moln över Köpenhamn. Och [[Fredrik Reinfeldt]] som klimathjälte.
