Helikopterskandalen ett haveri av kolossalformat

Ansikten är inte min starka sida. Samtidigt är jag hyggligt väluppfostrad och vill inte såra. Därför brukar jag försöka anlägga en min av glad överraskning så fort en främling hälsar på mig. I allmänhet är det nämligen ingen främling utan en gammal bekant som jag inte sett på en vecka eller mer. Men taktiken funkar inte alltid. I pausen under en show jag besökte härom kvällen kom en man fram. 

– Hej Jon, sa han varvid jag pavlovskt flinade upp mig och nickade igenkännande. Han verkade dock brydd över min glädje över att se honom och leendet stelnade därför snabbt.  

– Vi har inte träffats … sa han, … men vi har talats vid i telefon.

Det visade sig vara Lars Engström, en läsare som ringde för en tid sedan. Lars berättade att han tillsammans med ingenjörskollegan Anders Hansson på eget bevåg och utan ersättning har kartlagt Sveriges civila och militära beredskap för insatser med helikopter vid kriser, katastrofer och krig. Ville Fokus ta del av materialet? 

Här ska sägas att det förekommer att foliehattar av olika modell hör av sig till medier och vill ha uppmärksamhet för sina teorier (så Lars, om du läser detta får du ursäkta om jag lät avvaktande under de första sekunderna när du ringde). Ganska snabbt stod det dock klart att detta var värt att gå vidare med och några grafer i mejlen avgjorde saken. Engström och Hansson visade hur landets kapacitet för såväl skogsbrandsbekämpning som för livräddning till lands och sjöss från luften i princip upphörde över en natt för femton år sedan. Ungefär samtidigt tiodubblades kostnaden för varje flygtimme.

Nu har Leif Holmqvist gått till botten med Lars Engströms och Anders Hanssons utredning. Här finner ni berättelsen om en skandal av sådana proportioner att det mesta bleknar i jämförelse. Den skulle vara underhållande om den inte vore så bottenlöst tragisk. Uppemot 30 miljarder har skattebetalarna lagt ut på helikopterberedskap de senaste decennierna. För pengarna har de i stort sett fått: ingenting. En hel del skattemedel har även hamnat utomlands eller i privata fickor.

Misslyckandet är så monumentalt att det borde förtjäna en egen haveriutredning, om inte annat så för att stoppa galenskapen. Den pågår nämligen fortfarande. 

Och som vanligt i Sverige finns ingen ansvarig.