I huvudet på Angela Merkel

Några år efter andra världskrigets slut formerade ett tiotal europeiska ledare det som skulle bli EU. Efter ett förödande världskrig las grunden för ett fredligt och enat Europa, ett Europa som just sett miljoner och åter miljoner människor på flykt. I dag, 70 år efter krigsslutet, flyr minst lika många undan krigens fasor.

Om starten för EU var starkt värderings-styrd kan nog inte detsamma sägas ha präglat de senaste årens europeiska gemenskap. I finanskrisens spår drogs unionen isär och med det har medborgarnas förtroende för EU sjunkit snabbt. Men så plötsligt, som från ingenstans, steg Tysklands Angela Merkel fram och visade ledarskap. Distinkt har hon påmint om de värderingar och den moral som EU-bygget vilar på. Med skärpa har hon fördömt rasister. Tydligt pekat på de skyldigheter som välmående länder har att ta emot människor som tvingats på flykt.

Men varför har den tyska förbundskanslern axlat denna roll? Hennes agerande de senaste veckorna – där hon välkomnat flyktingar till Tyskland och understrukit att »Om Europa misslyckas i flyktingfrågan kommer det inte bli det Europa vi drömt om« – har varit glasklart. Läs artikeln där Fokus Jonas Elvander komplicerar och kompletterar bilden av Merkel som flyktingkrisens frälsare. Det finns flera faktorer som påverkar Angela Merkels ställningstagande.

Det fria skolvalet är under omprövning. Jonas Vlachos, nationalekonom och ny kolumnist i Fokus från och med detta nummer, förklarar varför – och hur – dagens system behöver reformeras.

Ny i Fokus är också Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet. I Sista ordet undrar hon hur dålig undervisningen i biologi egentligen kan bli.

Missa inte heller Fokus ekonomiredaktör Anders Billings skildring av det drama som just nu utspelar sig mellan en av Sveriges mest inflytelserika maktsfärer och en framfusig ägaraktivist.