Nils Johan Tjärnlund tippar pristagare
Förra året hade Fokus vetenskapsreporter Nils Johan Tjärnlund två rätt av tre i sina förhandstips. Under den kommande veckan följer fokusbloggen upp hans tips för i år. Dessa är som följer:
Fysiologi eller medicin, presenteras den 8 oktober 11.30.
Livets tidtagare. Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak, USA.
Telomerer är dna-snuttar som sitter längst ut på våra kromosomer. För varje gång cellen delar sig blir telomererna lite kortare, och till slut finns inget kvar. Då kan cellen inte längre dela sig och döden inträder. Enzymet telomeras ser till att ingen viktig information försvinner vid celldelningen. Forskningen om telomeras kastar nytt ljus över åldrandet, och borde få Nobelpris.
DNA-fingeravtryck. Sir Alec Jeffreys och sir Edwin Southern, Storbritannien.
En upptäckt som bland annat löser brott och faderskapsmål. Det var 1984 som Alec Jeffreys kom på att det går att identifiera en människa utifrån hennes dna. Senare hjälpte han polisen att lösa det första fallet med hjälp av dna-analyser. Biologen Edwin Southern tog fram själva analysmetoden på 70-talet.
Cancergener. Bert Vogelstein, USA.
Vogelstein fann en grupp gener som skyddar normala celler från att bli cancerceller. Inträffar mutationer i sådana gener kan det orsaka sjukdom. Avvikelser i TP53-genen kopplas till mer än hälften av alla cancerfall, och forskningen har lett till säkrare diagnostiska metoder.
Bubblare
Mario Capecchi, Martin Evans och Oliver Smithies för knock-out-möss eller James Till och Ernest McCulloch för upptäckten av stamceller.
Fysik, presenteras den 9 oktober 11.45.
Kvantfysik. Yakir Aharonov, Israel, och sir Michael Berry, Storbritannien.
Både Aharonov och Berry har gjort viktiga upptäckter inom kvantfysiken, som fått deras namn: Aharonov-Bohm-effekten och Berry-vågor.
Nanotuber. Mildred Dresselhaus, USA, och Sumio Iijima, Japan.
Mildred Dresselhaus, 77 år gammal och fortfarande aktiv, har bedrivit viktig forskning på kolatomer och visat att de i vissa lägen kan vara både ledande och halvledande. Japanen Sumio Iijima upptäckte 1991 nanotuber, stora rörformade kolmolekyler som kan användas praktiskt inom nanotekniken.
Kvarkarnas släktträd. Nicola Cabibbo, Italien, Makoto Kobayashi och Toshihide Maskawa, Japan.
Tre forskare som har bidragit till standardmodellen inom elementarpartikelfysiken. Den så kallade CKM-matrixen, uppkallad efter dem, beskriver hur de olika familjerna kvarkar, materiens minsta beståndsdelar, växelverkar med varandra.
Bubblare
Vera Rubin för mörk materia eller Albert Fert och Peter Grünberg för GMR, teknik som finns i moderna hårddiskar och som skapat fältet spinntronik.
Kemi, presenteras dem 10 oktober 11.45.
Molekylära strömbrytare. Sir Fraser Stoddart, Storbritannien.
Stoddart kallar själv sin forskning för »molekylärt meccano«. För snart 30 år sen upptäckte han molekylstrukturen catenan när han forskade på bekämpningsmedlet paraquat. Catenan består av två ringformade molekyler med två olika stabila tillstånd som kan växlas med hjälp av elektrisk laddning, en naturens egen »strömbrytare«. Upptäckten banar väg för nanoelektronik: maskiner, motorer och datorer i pytteskala.
Ytkemi och katalysatorer. Gabor Somorjai, Ungern/USA, Gerhard Ertl, Tyskland.
Deras forskning har haft stor betydelse när det gäller att ta reda på hur kemiska reaktioner sker på molekylär nivå och hur ett ämne kan förvandlas till ett annat genom katalys. Kunskap av vikt för till exempel bilkatalysatorer.
Proteinlampor. Osamu Shimomura, Japan/USA, Douglas Prasher och Roger Tsien, USA.
Upptäckten av GFP och aequorin, ljusproteiner från maneter i Stilla havet, gör det möjligt att spåra individuella proteiners beteende inuti levande celler. GFP hängs fast som en lanterna på det valda proteinet, och i mikroskop kan man studera ljuset som sänds ut. Forskningen har revolutionerat biovetenskaperna.
Bubblare
Richard Lerner/Peter Schultz för katalytiska antikroppar, George Whitesides för självbyggande nanostrukturer eller Jacqueline Barton för elektroners rörelser i vår arvsmassa.
