Kaos i rubriksättningen

Det finns knappt en tidning, knappt en tv-nyhetssändning som de senaste dagarna inte har använt ordet "Kaos" i antingen i sina rubriker eller i brödtexten. Detta för att beskriva de på grund av snömängden icke fungerande trafiksystemen. "Fortfarande t-banekaos i morgon" (Svd), "Fortsatt kaos i Stockholm" (ABL) och  "Fortsatt kaos i tågtrafiken" (SVT) är tre ur en ocean av exempel.

Och även om upplevelsen av frustration inför köerna och de enorma förseningarna är både äkta och djup, finns det skäl att för ett ögonblick ta en paus i panikrapporteringen och höja sig mentalt över folkmassan.

Kaos - verkligen? Menar ni allvar? Hur många har dött på grund av förseningarna? Hur många är skadade? Kanske finns det ett eller ett par ja-svar på den frågan och det är tragiskt. Men det försvarar ändå inte den totala referenslösheten i rubriksättningen de senaste dagarna.

Det är ironiskt att det svenska "kaoset" kommer bara några veckor efter jordbävningskatastrofen i Haiti. Även om sådana paralleller alltid på något sätt haltar, finns det ändå något omoraliskt i att vi välbeställda människor använder ett ord för att beskriva en timmes längre arbetstid eller en förlorad arbetsdag för något som i dessa dagar egentligen bara bör hemma i det äkta kaoset i Port-au-Prince. Eller varför inte det ännu färskare äkta kaoset i det underbevakade Madeira (cirka 40 döda).

Nej, som amerikanarna uttrycker det, det är dags att räta ut våra prioriteringar.

För att vara konstruktiv föreslår jag nu (något för sent) ett ordbyte. Varför inte det eminenta ordet "kris", som några redaktioner med kyligare huvuden har valt att använda. Det är lika långt, nästan lika snärtigt och har dessutom den eminenta egenskapen att det precis beskriver det som händer på tågperrongerna och busshållplatserna i Sverige de här dagarna.

Så har vi dessutom kvar "Kaos" till när och om detta tillstånd verkligen råder.