Kärnan i varje bankkris
Uppgifterna att den fransk-belgiska banken Dexia har problem har fått många att dra direkta paralleller till händelserna hösten 2008. Just Dexia var en av de banker som då fick ta emot stöd.
Även om många svenska dagstidningar skriver mycket bra om krisen, är det lite tunt om exakta angivelser om vad som skickat Dexia in i problemen just dessa dagar. Alla beskriver bankens tillgångar i grekiska statspapper, men utseendet på bankens lånebok borde inte ha varit någon nyhet. Så varför kris just nu och inte för två veckor sedan?
I utländsk press framgår lite tydligare vad det handlar om. Den utlösande händelsen verkar ha varit att kreditvärderingsinstitutet Moody’s i början av veckan satte banken på en lista för potentiell nedgradering. Enligt Businessweek.com var det inte främst tillgångarna i bankens balansräkning som var det mest akuta, utan bekymmer med det man kallar för likviditet.
Enligt magasinet skrev Moodys att Dexia möter ”oro om en fortsatt försämring i gruppens likviditetsposition i ljuset av försämrade finansieringsmöjligheter på den bredare marknaden”.
Med likviditeten – ”funding” kallad på finanssvengelseka – menas en banks dagliga återfinansiering på de internationella kreditmarknaderna. Banker förnyar lån varje dag på marknaden, något som normalt fungerar utan problem. Men som kan, mer eller mindre över natten börja kärva. Så var fallet 2008, och det är oron också nu.
Det är ett dubbelverkande gift som drabbar bankerna i sådana kriser. Mängden tillgängligt kapital på marknaden minskar då alla blir rädda. De banker som bedöms ha sämst tillgångar kan då plötsligt få väldigt svårt att återfinansiera sig. Det verkar vara det som man nu är orolig för när det gäller Dexia.
Bankens innehav av grekiska statspapper är följaktligen i sig inte den akut utlösande orsaken, utan vilket rykte det ger banken på funding-marknaden. Det ska understrykas att innehaven är ett jätteproblem, och om Grekland tvingas till en skuldnedskrivning tvingas varje bank som har sådana papper att direkt ta en förlust på dem. Vilket kan leda till behov av att ta in nytt eget kapital från ägarna.
Men det är alltså inte det som händer först – som skapar den ”kris” vi nu ser utspelar sig på marknaden.
När Dexia fick räddas förra gången skrev jag denna artikel som också redogjorde för skillnaderna mellan kris i likviditet och i värdet på tillgångarna, det man kallar för solvens.
Frågan om likviditet kontra solvens är nog viktig för att förstå finansminister Anders Borgs oro för de svenska bankerna. Även om dessa, såvitt vi vet, inte har tillgångsproblem liknande de som Dexia verkar ha, måste de finansiera sig på samma marknad. Förra gången, hösten 2008, hade flera banker på den svenska marknaden vissa dagar stora problem med fundingen.
De svenska bankerna har alla tidigare tydligt sagt, i bland annat Dagens Industri, att de nu inte upplever några problem med återfinansieringen, och klarar sig länge även om det skulle sina på kapitalmarknaden. Som Nordea till nyhetsbyrån Direkt häromdagen.
Alla följer nog ändå utvecklingen för Dexia och de andra ytterst noggrant.
Skillnaden mellan likviditet och solvens brukar oftast liknas med sjukdomstermer. En cancer (grekiska statspapper) kan man botas ifrån. Men finns ingen luft att andas med (likviditeten) kan döden komma fort.
