Om respons på huliganartikeln
Det har kommit en del vettiga synpunkter i kommentarsfältet och på Twitter på min artikel om kampen mot läktarvåldet, som publicerades på torsdagen här på Fokus.se.
I huvudsak gäller invändningarna två saker.
1. Formuleringen i inledningen "Med några undantag är det i dag Sverige som står ut i Europa när det gäller bråk på idrottsarenor." Uttalandet är visserligen inte baserat på någon forskningsrapport, men det var ändå min övertygelse att det som hänt i Sverige de senaste veckorna inte har någon motsvarighet i de större andra ligorna i Europa, förutom Italien, Grekland, Turkiet och länderna Balkan (vilka var de jag tänkte på när jag skrev "med några undantag").
Nu hävdar flera att det visst förekommer liknande exempel de senaste åren på läktarvåld även i flera etablerade länder som Spanien, England och Tyskland, där jag har fått några enstaka konkreta exempel. Min formulering var kanske därför en smula hård. Men det vore intressant att verkligen se en mer detaljerad genomgång av incidenter för respektive land i relation till publikstorlek och befolkning, och vad Sverige i dag skulle hamna.
2. Det andra som ådragit sig kritik är mitt val av England som jämförelseland. Invändningen här är att England dels är slitet som referens, dels att konsekvenserna av den engelska policyn är allt för långtgående. Att den engelska ligan, med sin policy utan ståplatser och där också biljettpriset har höjts, har förlorat sin själ och gjorts till "ett event för turister".
I stället, hävdar kritikerna, är Tyskland ett bättre föregångsland när det gäller bekämpning av våldsamheter på idrottsarenor och fotboll i synnerhet. Där har man lyckats bekämpa de värsta våldsamheterna utan att till exempel bygga bort ståplatsläktarna. Värt att notera i min text är dock att varken Carin Götblad eller Per Engström från RPS förespråkar det brittiska systemet med bara sittplatser.
Jag har inga mer detaljkunskaper om hur tyska klubbar och myndigheter har gått till väga, jag får kanske återkomma till det i en annan artikel.
Rent generellt vill jag också säga att syftet min denna text var visa att alla parter visserligen har agerat lite segt i den här frågan, men att det finns det lösningar. Förslag som inte nödvändigtvis innebär stora böter för klubbarna och/eller spel för tomma läktare.
Så länge tackar jag för all input som förbättrar och nyanserar denna fråga ytterligare.
