Ordnung i kulturen!
Åsa Linderborg, Björn Wiman, Mats Söderlund. Alla kulturnissar var där på Bella Venezia med sina laptops och spretiga papper. Parfymerna bladade sig med ett otåligt sorl och knäppande kamerablixtar. Till ordförande Eva Swartz Grimaldi– i orange läppstift som matchade sjalen och hela hennes outfit – tog till orda och överlämnade tre tjocka pärmar till kulturminister [[Lena Adelsohn Liljeroth]].
»Tack Lena! Tack Eva!«
Och förslagen? Inget nytt under solen för dem som lyssnat till läckorna som sipprat ut till media med jämntjocka mellanrum.
• De sju nationella målen för kulturpolitiken skrivs om och kokas ner till fem. Den omdebatterade formuleringen att ”motverka kommersialismens negativa verkningar” tas bort. I stället tycker man att kulturell kompetens och kreativitet bland annat bör användas för att bidra till ”en ekonomiskt hållbar utveckling”.
• Det regionala självstyret ska öka, och regionerna ska ha större möjlighet att själva bestämma över hur kulturlivet ska utformas. Det som kallas ”portföljmodellen”.
• 24 kulturmyndigheter blir tre:
- Riksarkivet och landsarkiven går ihop till Arkivverket. Dessutom får Kungliga Biblioteket ansvaret att överblicka en ”nationell bibliotekspolitik” (som utlovas inte ska inkräkta på det kommunala självbestämmandet).
- Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Statens konstråd och Arkitekturmuseet går ihop till en myndighet och ansvarar gemensamt för frågor som rör historia, livsmiljö (?) och samtid.
- En endaste myndighet har hand om bidragsgivning till konstarterna – film, litteratur, konst och musik. Stödformerna ska vara ”friare”, ”mindre detaljstyrda”.
• Museerna, nationalscenerna och institutionerna ska få större frihet att utforma sin verksamhet.
• Kulturen ska ses som ett breddat politikområde, och samarbetet mellan staten och civilsamhället” (!) ska stärkas. Kulturpolitiken ska samspela med andra områden under parollen ”från sektorspolitik till aspektpolitik” och spela större roll inom till exempel skolpolitiken, folkhälsopolitiken.
• Statens Kulturråd får en ny roll. Det nya kulturrådet ska inte längre dela ut stöd till kulturen, utan ha ett övergripande ansvar för att samspelet mellan stat, kommun och region funkar. Samt utvärdera kulturen.
En rejäl omstuvning av förvaltningen av kulturen med andra ord. Men hur påverkar det kulturen?
Återstår att se, nu ska jag läsa igenom luntorna. Återkommer!
