Plågsamt dålig musik

Text: Elsa Westerstad

»Till och med Beatles står på torterarnas sida«

I Sydsvenskan berättar Peter Bryngelsson, som forskar om tortyrmusik, att ett offer han pratat med blev utsatt för vattentortyr till Beatles käcka toner. »Yellow Submarine«. Det låter osannolikt. Nog för att låten är outhärdligt jobbig redan från början med sin frejdiga nu-ska-vi-alla-sjunga-med-refräng, men tortyr?

För offret var popdängan det ultimata sveket. När slätkammade hedersknyfflar som John Lennon, Paul McCartney och Ringo Starr trallade på som om ingenting hade hänt, väcktes känslan av att allt hopp var ute.

Till och med Beatles hade blivit bödelns knähundar.

Annan, som det uttrycks i artikeln, lyckad tortyrmusik är Strauss »Radetzkymarschen«, Metallicas »Enter Sandman«, Queens »Another One Bites the Dust« och titelspåret till »Sesame Street«.

Och för några år sedan kom rapporter om att Christina Aguilera användes som plågometod på Guantánamobasen. Fången Mohammed al-Qahtanis fick välja, vatten droppat på huvudet eller Aguilera på hög volym.

Söker febrilt på »Boten Anna« och »tortyrlåt«, men får ingen träff. Konstigt. Det måste ju vara ett plågovapen som ingen, ingen annan slår.