Populist eller­ landsfader?

Tre år vid makten tär, men nu när sammanbindningsbanan, som  länkar ihop det gamla och det nya riksdagshuset, kokade av folk och regeringsförklaringen var uppläst och pulsen i gång och han själv skulle lämna minglet såg han avslappnad ut. Han smålog för sig själv.

I regeringsförklaringen hade han talat om ansvar. 18 gånger hade han nämnt just det ordet. Ansvar inför 2010.

Året då nya moderaterna ska bevisa att de är historiska och lyckas bli omvalda. Året då [[Fredrik Reinfeldt]] fyller 45. Då hans dröm om ett Sverige med 45 procents skattetryck ska bli verklighet.

Under mandatperioden har bilden klarnat, de nya moderaterna kompromissar aldrig om sänkta skatter. Den här gången tog det bara nio dagar för resten av alliansen att acceptera ytterligare ett jobbskatte­avdrag, enligt TT. Reinfeldts heliga ko heter sänkt skatt.

Fram till nu har nya moderaterna försvarat skattelättnaderna genom ett hårt grepp om kassakistan. De tre allianspartierna har hållits korta. De två första jobbskatteavdragen var fullt finansierade. Och det finns ingen i svensk politik som betonar vikten av balans och sparsamhet så hårt som Reinfeldt-Borg-Schlingmann.

Men mellan retoriken och verkligheten uppenbarar sig nu en glipa.

För pappersbunten som finansministern ska leverera till riksdagen på måndag är en valbudget. Hittills utlovade reformer pekar på att statens kostnader ska öka med uppåt 35 miljarder. Pengarna ska regna över landet.

Ekonomer och bedömare anser att regeringen har tagit i mer än nödvändigt. Hushållen – som man hoppas ska sätta fart på Sveriges ekonomi – har redan fått sina plånböcker fyllda genom sänkta skatter och låga räntor. Konjunkturen kräver inte de stora satsningarna.

Men det gör valet.

På moderaternas partistämma för några veckor sedan höll Fredrik Reinfeldt ett historiskt tal. Ett tal som handlade om moderaterna som det statsbärande, ansvarstagande, pragmatiska partiet.

Även här anas en glipa mellan retoriken och verkligheten. För hur går kompromissvilligheten ihop med de nya moderaternas envisa – närmast dogmatiska – syn på skattesänkningar?

Med årets budget visar Fredrik Reinfeldt att han är en lika god skattesänkare som [[Bo Lundgren]]. Den förre moderatledaren hånades för sitt löfte 2002 om 130 miljarder i skattesänkningar under en mandatperiod. Fredrik Reinfeldt har snart genomfört den politiken. Hittills har de nya moderaterna sänkt skatten med omkring 70 miljarder.

Det är ungefär dubbelt så mycket som Fredrik Reinfeldt lovade i valrörelsen 2006. Dessutom har de sammantaget gynnat de välbärgade mest.
De nya moderaterna har justerat partiets skattepolitik, men inte inriktningen och målet. Linjen lyder fortfarande: lägre skatt befriar människan.

I sitt sommartal i Vaxholm betonade Fredrik Reinfeldt detta när han stolt deklarerade att vårdbiträdet och metallaren snart har fått en hel månadslön i sänkt skatt under mandatperioden.

– En hel månadslön. Man ska inte underskatta hur det kommer att förändra Sverige, sa statsministern.

Fredrik Reinfeldt står i den meningen fast vid sina ungdomstankar om svenskarna som ett bidragsberoende – sovande – folk. Då krävde han en väckarklocka som skrällde »systemskifte!«. Nu vill han morna medborgarna med en mjuk signal, snoozande och envis.

I somras hade den moderata partiledningen sin första Harpsundssittning om valstrategin.

– Val, har Fredrik Reinfeldt sagt, handlar om partier som tycker olika och har konflikter.

Och skatteområdet är ett av de allt färre där det fortfarande finns djupa och tydliga skillnader mellan blocken.

2010 kommer arbetslösheten ha vuxit ytterligare – bedömare talar om en ungdomsarbetslöshet på över 30 procent – och blir valrörelsen framtidsinriktad borde den handla om hur partierna ska hantera läget 2011, då prognosmakarna spår stigande räntor, knappa löneökningar och ännu högre arbetslöshet att vänta. Och därmed mindre intäkter till det offentliga.

Det kluriga i moderaternas arbetslinje är att påvisa att den skapar så mycket pengar som välfärden – eller dess »kärna« – kräver. Med 45 procents skattetryck blir välfärden sämre än i dag, säger socialdemokraterna.

Moderaterna spelar högt med sin skatte­dogmatism. De har mycket att vinna på ett val som handlar om skatter, men lika mycket att förlora om de inte kan bevisa att de är ansvarsfulla. Och det kan vara svårt när man väl har dragit på sig spenderbyxorna.