Stjälp dig själv
Hjälp-till-självhjälps-böckerna sköljer över oss. När mänskligheten efter cirka 200 000 år nu rimligtvis borde stå på toppen av sin karriär verkar vi i själva verket befinna oss på botten: kan ingenting, måste få hjälp med allt.
Senast ut är Dan Josefssons »Hemligheten« där han – med hjälp av sin psykolog – förklarar hur man på ett par år går från ensam arbetsnarkoman till trygg förälder. Nyckeln till framgång är tydligen att bejaka att vuxnas kärlek är barnslig. Knappast en nyhet skulle många säga; det visade ju Woody Allen redan på 90-talet.
De riktigt framgångsrika skriver dock ingen hjälpbok, utan memoarer. Tänk på Bill Clintons »Mitt liv«, Göran Perssons »Min väg, mina val« och Bert Karlssons »Mitt liv som Bert«. Sannolikheten för att de tragglat sig igenom en självhjälpsbok för att bli vad de blev är troligen mindre än deras mindervärdeskomplex. Men läsaren frågade sig; hur bör man göra för att lyckas? Eller i det senare fallet: hur bör man inte göra? Därav självhjälpstsunamin.
Men enligt den björklundska statistiken lär inte mer än en bråkdel av Sveriges framtida befolkning kunna läsa en självhjälpsbok ordentligt. Att lista ut nästa trend går därför raskt, även utan assistans: hjälp-till-hjälp-till-självhjälpsböckerna. Om Dan Josefsson toppar försäljningslistan i dag, gör »Hemligheten bakom Hemligheten – så begriper du vad det står« det i morgon.
