Topplistesamhället

Text: Elsa Westerstad

»Vi ska skapa ’Idol’, fast för författare«

I veckan lanserade GI-författaren Ola Lauritzson internettjänsten Kapitel 1 där vem som helst kan lägga ut sitt bokmanus och få det betygsatt av läsarna. Den som får flest röster vinner ett kontrakt med Piratförlaget.

I sin nyligen utkomna bok »1001 böcker du måste läsa innan du dör« delar Göran Hägg med sig av sina belästa gracer till vanligt folk.
I detta nummer av Fokus rankar vi de 100 mäktigaste personerna i Sverige.

Topplistorna är vårt vara. Det är som om vi inte kan leva om vi inte får ranka, bedöma, räkna ut. Bli rankade, bedömda och nej, helst inte uträknade, men i alla fall räknade.

Den som trodde att inne- och utelistorna skulle dö ut samtidigt som Tom Hjeltes bildbyline försvann från Aftonbladet i slutet av 90-talet, hade så fel.

På nöjessajter som Stureplan.se och Sthlmsfinest.com listas det som aldrig förr. Snyggast, mest fotade, tuffast, inte så tuffa.

I Philippe Claudels uppmärksammade – och för övrigt lysande – kriminalroman »Grå själar« som kom 2005 säger Joséphine, en utstött men klarsynt kvinna, att det inte finns några vita eller svarta själar, bara grå.

Men vår samtid verkar ha svårt för gråskalor.
Det ska vara tydligt uppställt som pocketböckerna på Ica.
1, 2, 3 …
Jag vinner, du förlorar.