Varför namnger vi inte ”Smygaren”?
Apropå den här artikelkommentaren.
Fokus beslutade tidigt att publicera namn och bild på Göran Lindberg, som är häktad misstänkt för bland annat våldtäkt och förberedelse till grov våldtäkt av barn.
Göran Lindberg har själv aktivt medverkat till att bli en offentlig person och en auktoritet i samhällsdebatten långt utanför polisens organisation. Allmänintresset är därför stort.
Han häktades enligt den högre misstankegraden, ”på sannolika skäl”.
Risk för publicitetsskada för tredje man föreligger visserligen men är inte att bedöma som extra stor.
Allmänintresset ska alltså vägas mot den sannolikhet som återstår att han är oskyldig.
Man kan också vända på resonemanget. Om man väljer att inte publicera GL:s namn. När finns det då skäl att göra det? Den samlade bedömningen leder fram till beslutet att publicera.
Varför publicerar då inte Fokus namnet på den person inom säkerhetspolisen som är åtalad för grov våldtäkt och övergrepp i rättssak? Återigen handlar det om att värdera allmänintresset. I det fallet är det handlingen som har allmänintresse. Den åtalade har inte verkat i den offentliga debatten så som Lindberg.
Varje gång en tidning skriver om brott och straff så uppstår frågan; publicera eller inte publicera namn på den misstänkte, häktade, åtalade eller dömda. Den som säger att det finns tydliga solklara regler att följa far med osanning. Det var länge sedan grundprincipen föll om att bara publicera namn på dömda. Varje fall kräver en enskild bedömning och det är varje utgivares uppgift att självständigt väga olika intressen mot varandra. För det är det det handlar om.
Allmänhetens behov av information måste vägas mot den skada som en publicering orsakar en person. Extra viktigt är det att tänka på den skada som tredje man kan drabbas av. När Hagamannens namn och bild publicerades, innan domen fallit, drabbade det hans familj mycket hårt. Men det kan också drabba tredje person att inte publicera namn. Helt oskyldiga personer kan bli utpekade. Det hände bland annat när den så kallade Tenstamannen dömdes för våldtäkt i slutet av 1970-talet. Medierna valde att inte publicera vilket ledde till spekulationer och utpekanden eftersom den dömda arbetade på Svt.
Så varför skriver jag inte ut namnet nu? Dels är allmänintresset begränsat eftersom det gått så lång tid och den dömde avlidit. Dessutom finns det en person med samma namn som arbetar med liknande saker och som därmed skulle kunna drabbas vid publicering. Det som utgjorde skäl för publicering 1978 (undvika skada för tredje part) utgör alltså skäl att inte publicera 2010. Så här får man vända och vrida på argumenten i varje enskilt fall. Emellanåt får jag kommentarer som insinuerar att publiceringsbeslut styrs av andra, ovidkommande, kriterier.
Låt mig därför slå fast att hårfärg, hudfärg, födelseort, inkomst eller skostorlek aldrig är argument i diskussionen om vilka namn som ska publiceras.
