Tystnaden om kriget får politiker att framstå som idioter
Kriget i Ukraina är viktigare än alla andra valfrågor. De politiker som blundar för det framstår som lallande idioter.
Toppbild: Vadim Belikov / AP
Det pågår ett krig mot Europas demokratier. Fronten går endast 130 mil från Malmö. En stormakt med uttalat imperialistiska ambitioner bombar i detta nu, städer och människor sönder och samman.
Kriget kommer att få enorma konsekvenser för Europas demokratier. Militärutgifterna väntas öka med hundratals miljarder med påverkan på statsbudgetar. Miljontals flyktingar måste ges möjligheter att försörja sig och deras barn ges utbildning.
Den militära fronten för detta krig mot Europa går i Ukraina. Men den ekonomiska krigföringens front skär tvärs genom varje europés vardagsrum. Rysslands åtstramning av gasleveranser riskerar leda till svåra samhällsproblem. Miljoner européer tvingas frysa under vintern, företag drabbas av skyhöga priser på energi som i sin tur påverkar jobben och samhällsekonomin.
Den ryska diktaturens krig mot Ukraina är i nuläget den faktor i vår omvärld som på både kort och lång sikt påverkar vårt land allra mest fundamentalt.
Det utgör ett hot mot den framtida livsmedelsförsörjningen. Det hotar vår elförsörjning, det kan slå ut industrier, det kan skapa massarbetslöshet. Det leder till att mindre fokus hamnar på den näst viktigaste frågan – klimatkrisen. Kriget leder till påfrestningar på demokratierna i hela Europa. EU:s sammanhållning prövas svårt. Det finns just nu ingen fråga med större samhällspåverkan än Rysslands krig mot Ukraina – och mot Europa.
Och om detta talas det inte i valrörelsen. Om detta ställer journalister ytterst få eller inga frågor alls till partiledarna. I stället lyfts till exempel kriminaliteten fram som den viktigaste valfrågan, trots att det i praktiken är ett fåtal av befolkningen som drabbas av brottslighet. Det talas om ”skjutningar” i Sverige, men det sägs nästan ingenting om bombningarna i Ukraina. Jag har inte sett en enda valaffisch som nämner Ukraina, EU, Nato eller hotet mot freden i Europa.
I Europa har flera regeringar inlett kraftiga elbesparingar för att spara på gasen. Med en gemensam elmarknad spelar det ingen roll om man spar el i Hamburg eller Halmstad. All elbesparing nu, stärker Europas försvar i vinter. Att systematiskt spara el är också det effektivaste sättet att få ner de extremt höga elpriserna. Om nödvändiga besparingar talas det heller inte i valrörelsen. Tvärtom försöker man buda över varandra för att kompensera elpriserna vilket riskerar få rakt motsatt effekt, det vill säga användningen minskar inte, priserna fortsätter stiga och Putin får mer betalt för sin gas.
Att blunda för att det pågår ett storkrig i Europa får många politiker att närmast framstå som lallande idioter, när det i stället är politiskt ledarskap vi behöver allra mest. Elefanten i rummet heter Vladimir Putin. Att berätta för väljarna hur man tänker hantera denna svåra situation i Sverige, i EU och i en nära framtid som medlem i Nato, måste vara ett krav. Hur ämnar man använda det svenska ordförandeskapet i EU som inleds om fyra månader, den 1 januari 2023?
Tystnaden i valrörelsen bidrar till att stödet för Ukraina minskar. Både det militära och ekonomiska stödet till Ukraina från Europa är på nedgång. Vi får hoppas att det är en tillfällighet. Väljarna bör få veta, innan valet, vad partiledarna säger i frågan. Vilka partier kommer verka för ett massivt och intensifierat militärt stöd till Ukraina från Sverige och den demokratiska världen?
Om detta, det största kriget i Europa sedan andra världskriget, borde valrörelsen handla. Ett krig som också drabbar svenska väljare. Hitintills tycks medvetenheten om kommande påfrestningar och hot vara liten. Eller kan det vara så att partierna är rädda för att säga som det är – att kriget kan komma att innebära stora problem och kräva stora uppoffringar?
***
Lars Ångström är f d ordförande i Svenska Freds, f d miljöpartistisk riksdagsledamot (1998–2006), och medgrundare av Aktionsgruppen Stoppa Putins krig mot Ukraina.
