Här är VM:s alla vinnare (…Eller?)
Vilket lag som vinner fotbolls-VM den 18 december kan Fokus inte avslöja – fast Frankrike ser onekligen svårtstoppat ut. Däremot går det redan att utpeka flera andra VM-vinnare.
Bild: TT
Fotbollspubliken. I huvudsak har det spelats en kreativ, anfallsinriktad fotboll och många matcher har erbjudit stor dramatik, med osannolika vändningar, skrällsegrar och tunga favoritfall; som Japans framfart med vinster över både Spanien och Tyskland. Av intensivt ligaspel hårt slitna spelare har med landslagsdräkt på sig lyckats mobilisera den kollektiva energi som krävs för att skapa fängslande matcher.
TV-bolagen. Den kalendermässigt udda placeringen av mästerskapet – november/december i stället för juni/juli – väckte farhågor om svagt engagemang. Liksom Fifa:s kontroversiella val av värdland. Men trots denna årstids mycket hårdare konkurrens från andra program, och trots mindre tid att se matcherna än under lata sommardagar, har tittningen varit god.
Både SVT och TV4 verkar nöjda: "Överraskande bra", kommenterar TV4:s sportchef Erik Westberg. Publiken har krupit upp mot miljonen för toppmatcherna. I Portugal, Nederländerna, Spanien och Argentina är siffrorna i nivå med tidigare mästerskap – och i Japan och Sydkorea har gamla tittarrekord krossats.
Qatar. Sportwashing ("sporttvätt") innebär att personer, företag eller regeringar använder idrott för att förbättra ett tvivelaktigt rykte. Qatar har i den andan blivit en stor internationell sportarrangör som dessutom äger franska storklubben Paris St Germain.
Andra exempel på qatarisk "washing" i syfte att framstå som modernt och demokratiskt, är bildandet av nyhetskanalen Al Jazeera 1996. Stora satsningar har även gjorts på forskning och kultur; en rad amerikanska universitet har filialer i landet. Men ingen satsning trumfar detta VM! Tidningen The Economist bedömer att hela 300 miljarder dollar plöjts ner sedan Qatar tilldelades värdskapet.
Avkastningen har börjat ticka in. Journalister och fotbollsturister från hela världen prisar stämningen och organisationen. Den brittiska medieprofilen Piers Morgan har passat på att retas med sina landsmän genom att jämföra atmosfären i Qatar med det fylle- och kravallkaos som omgärdade EM-finalen på Wembley 2021 mellan England och Italien.
Migrantarbetarna? Är de vinnare? Här sätts ett frågetecken, för att ingen ska få kaffet i vrångstrupen. Över 6000 gästarbetare från Indien, Pakistan, Nepal, Bangladesh och Sri Lanka har ju dött av att arbeta med fotbolls-VM, enligt siffor från brittiska The Guardian som började cirkulera förra året.
Men siffran var oseriös. Den omfattade totalt antal döda under 12 år, utspritt på flera miljoner gästarbetare (per år), inklusive läkare, professorer och hembiträden. Bara tre dödsfall ska vara direkt kopplade till arenabyggen.
I en intervju Piers Morgan nyligen gjorde med VM-bossen Hassan Al-Thawadi uppskattade denne antalet döda migrantarbetare totalt sett, på alla infrastrukturprojekt, till cirka 500.
Att notera har det så kallade kafalasystemet – migrantarbetare har en "sponsor" som fungerar som laglig förmyndare under anställningstiden – luckrats upp väsentligt i Qatar i arbetstagarvänlig riktning. "Detta blir ett bestående arv efter VM", har den hårt kritiserade Fifa-basen Gianni Infantino skrutit.
Fifa? Här blir det ännu ett frågetecken. Men att rapporteringen globalt nu har själva fotbollen i centrum, och inte längre migrantarbetare och HBTQ, måste ses som en framgång för Gianni Infantino och de andra Fifa-pamparna. Och apropå migrantarbetarna kan Infantino faktiskt ställa en motfråga till det gamla Europa, som kritiserat Qatar så hårt:
– Qatar ger jobb till fattiga människor från andra länder – men vad gör ni för dem?
