AI-orden blir en snuttefilt efter corona

Greedflation retar britter, källsorteringsångest plågar isländare, krismodus oroar tyskarna – 2023 blev de beska nyordens år.

Text: Anders Svensson

Från Färöarna till Japan är det AI-explosionen som gör djupast avtryck i språket under 2023. På Färöarna utsågs vitlíki – som betyder "artificiell intelligens" men ordagrant motsvarar ungefär "intelligenslike" – till årets ord i konkurrens med synonymer som kunstigur intelligensur och tilgjørt vit. Och i Japan nämndes bland annat seisei AI, "generativ AI", och Chatto GPT, "Chat GPT", på förlaget Jiyu Kokumin Shas årliga nyordslista.

I Portugal fanns inteligência artificial, "artificiell intelligens", bland kandidaterna. I Danmark vann Chat GPT omröstningen om det ord som bäst kännetecknade det gångna året. I Norge föll valet på KI-generert, "AI-genererad", där KI är en kortform av norskans kunstig intelligens. Deltagarna i australiska Macquarie dictionarys omröstning utsåg generative AI till årets ord medan algospeak – medvetna felstavningar och påhittade synonymer som seggs i stället för sex och unalive i stället för kill som används för att runda digitala hinder mot ord som anses kontroversiella – fick ett hedersomnämnande. I Tyskland var KI-Boom, "AI-boom", ett av årets trendord. I det tyskspråkiga Schweiz tog Chatbot plats på listan medan intelligence artificielle valdes in på den franskspråkiga och GPT på den italienskspråkiga. Engelska Collins dictionary nöjde sig med att kora AI till 2023 års ord. Motsvarande bokstavsförkortning, ИИ för искусственный интеллект, korades även i Ryssland till årets ord. Amerikanska Merriam-Websters prettopräktiga val blev authentic, "autentisk", ett adjektiv som enligt ordboksredaktionen fungerade som en kontrast mot en tidsanda formad av bland annat deepfakes – ett annat ord från listan – som genom tekniska landvinningar blivit allt svårare att avslöja som just fejkade AI-produkter.

Men AI-explosionen har också gett gamla ord nya betydelser. Både Cambridge dictionary och Australian national dictionary centre utnämnde hallucinate, "hallucinera", till årets ord. Här syftar verbet på en AI som oavsiktligt producerar falsk information men presenterar den som korrekt. Oxford university press – ett annat ordboksförlag – tog upp prompt, "prompta". Verbet har länge förekommit i fackspråk men har nu tagit steget över till allmänspråket i den mer specifika betydelsen "skriva instruktioner till en AI".

Mindre dystert

Efter flera nyordslistor som präglats av coronapandemin och kriget i Ukraina framstod årets inte som lika avgrundsdystra. Visserligen märks det i språket att stämningen och samhällsdebatten knappast gått från depp till pepp – men efter domedags­dominansen på listorna känns mer typiska nyord med koppling till klimatkris, inflation och sociala medier närmast som en snuttefilt. Dessutom ger nyorden ofta inblickar i mer eller mindre bisarra sandlådefejder från hela världen.

I somras beklagade sig förbundskansler Karl Nehammer över barnfattig­domen och hävdade att en hamburgare på McDonald’s var den "billigaste varma måltiden" i Österrike som alla skulle ha råd med. Föräldrar skulle alltså sätta barnen på snabbmatsdiet så skulle hungern snart vara historia. Sociala medier översvämmades av glada ungdomar som tog sig till McDonald’s och beställde en Kanzlermenü – en hamburgare och en liten pommes frites för 3,50 euro. Konkurrenten Burger King kontrade med kampanjen "Von King zu Kanzler" där den som köpte en hamburgare fick ytterligare en på köpet. Så föddes det skrovmåls­filosofiska begreppet Kanzlermenü som röstades fram till årets ord i Österrike.

I både Finland (ahneusinflaatio) och Nederländerna (graaiflatie) utsågs översättningslån av engelskans greedflation till ett av årets nyord. I svenskan används på samma sätt smygflation om prishöjningar som är större än vad som är motiverat utifrån kostnadsökningar.

Den som ville göda sitt eventuellt dåliga klimatsamvete fick hjälp av isländska Orðabókins flokkunarkvíði, "källsorteringsångest", den schweiziska italienskans econansia, "klimatsorg", och norskans grønn kolonialisme, "grön kolonialism", som särskilt hördes i debatten när samer protesterade mot utbyggnad av vindkraft – en konflikt vissa tolkade som en kamp mellan urfolk och majoritetssamhälle samt mellan traditionella rättigheter och gröna nyttor.

Sydafrikas val av Russia-Ukraine symboliserade nationens komplicerade relation till Ryssland och den ständiga diskussionen om regeringens hållning till kriget i Ukraina.

Den vassaste taggen i samtiden hade den något tveksamma äran att segra på den tyska listan. Krisenmodus, "krismodus; krisläge", var ordet som fångade att långvariga kriser – som angreppet mot Ukraina, kriget mellan Israel och Hamas, skenande inflation och stigande skuldsättning – blivit vardag. Ungefär lika glädjebefriat var norskans polykrise – även det en benämning på en krisimpregnerad vardag.

Nyordslistor och utnämningar av årets ord speglar inte bara språket. Ofta är det också en spegling av politiska ideal. Ingen annanstans är kollisionen mellan politiska system så tydlig som i Kina och i Taiwan. I Taiwan föll valet på tecknet que, som betyder brist. Under det gångna året rådde närmast en ständig brist på ägg i livsmedelsbutikerna – och inför presidentvalet i januari handlar debatten bland annat om bristen på vatten, elektricitet, arbetskraft och mark.

Från Kina kom en annan typ av politisk signal. I en statligt sanktionerad process korades tecknet rong, som betyder "integration", till årets ord. Valet skulle symbolisera folkets strävan på båda sidor Taiwansundet att närma sig varandra och att skapa förutsättningar för integration mellan Kina och Taiwan. Exakt hur önskat ett sådant närmande är på den östra sidan av sundet visar sig sannolikt i valet den 13 januari. En gissning är att lite språklig kosmetika från Kina avfärdas som skönmålning som inte förändrar verkligheten i Taiwan.

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen. 

***