Blir degen lös? Då kanske du tolkar ordet »dryg« helt fel

Livet har sina goda stunder – även i coronatider. Men hur lång är egentligen en stund? Den frågan ställde signaturen Lars-Gunnar till Språkrådet, som svarade: »Svensk ordbok definierar stund som ›en kort tidsperiod, vanligen högst ett par timmar‹.«

Men, menar Språkrådet vidare, det ligger i stundens natur att den inte har någon exakt längd, och den används sedan länge för en mängd olika tidsrymder – i uttrycket din stund på jorden är stunden till och med ett helt liv.

Språket är fullt av uttryck med vag betydelse för den som vill yttra sig försiktigt. Jag kommer om en stund har inexakta synonymer i Jag kommer strax/snart/inom kort/om ett tag …

Människan är en allt annat än perfekt varelse. Inte heller hennes omgivning är ofelbar, och därför har dessa diffusa formuleringar byggts in i språket. Ett obarmhärtigt Jag kommer om prick en timme har inte tagit hänsyn till de stukade fötter och försenade bussar som kan inträffa på färden mellan punkt A och punkt B. Vi behöver mäta såväl tid och rum som materia på en höft, eftersom millisekunder, millimeter och milliliter sällan är relevanta i vår grovkorniga vardag.

Men hur vag betydelse dessa uttryck än har, så finns ändå vissa betydelsegränser. Ordet dryg är ett exempel på detta: Jag kommer om drygt en timme betyder enligt ordböckerna Jag kommer om lite mer än en timme. Vad detta ›lite mer än‹ innebär är dock höljt i dunkel: är det en timme och en kvart? En och en halv timme? Alla har sin subjektiva uppfattning, men det väsentliga är väl att det är ›lite mer än‹ – inte ›mindre än‹, ›lika mycket som‹ eller ›ungefär‹?

Det går att leva ett helt liv utan att känna till innebörden hos ett ord som dryg, eller för den delen tro att det betyder något annat än vad som står i ordböckerna. Att dryg kan uppfattas på skilda sätt blir bara uppenbart om det uppstår situationer där oenigheten läggs i dagen. En kollega fick frågan hur gammal hans son var när han skulle betala sonens åkbiljetter på Gröna Lund. Kollegan svarade »drygt tre år«, varpå biljettförsäljaren frågade: »Ja, men är han mer eller mindre än tre år?«

En hemkunskapslärare har slutat att använda dryg i recept, eftersom några av elevernas degar blev för lösa efter att de tolkat drygt en liter mjöl som ›lite mindre än en liter‹.

Att dryg numera kan tolkas som en synonym till ungefär fångade språkvetarna Ylva Byrman och Susanna Karlssons kalibrerade språköron. Via en webbundersökning kom de fram till att fyra av fem delar ordböckernas definition: dryg betyder ›lite mer än‹. En av fem hade å sin sida uppfattningen att dryg betyder ›lite mindre än‹ eller ›ungefär‹.

Utanför undersökningen låg dryga betydelsenyanser som i Timmen var fruktansvärt dryg, Detta är ett drygt schampo och Jag har aldrig mött en drygare person.

Det krävs enkäter och rundfrågningar för att få ett hum om hur människor tolkar språk. Men oftast räcker inte ens det. Vi kan egentligen bara anta att vi förstår varandra – vi kan aldrig veta helt säkert.

Över detta kan man fundera en dryg stund. Kanske hela livet.

Fotnot: »Hur lång är en stund?« är titeln på Språktidningens samling med 313 frågor och svar om språk, som gavs ut i samarbete med Språkrådet 2013.