Nästa symbolfråga: Hela svenska språket
Bild: TT
Den största språkliga händelsen under 2010-talet var genombrottet för det könsneutrala pronomenet hen. Minst entusiastiska var sympatisörer till Sverigedemokraterna – och mest förtjusta var Feministiskt initiativs väljare. Hen användes främst som ett smidigt alternativ till konstruktioner som han och hon. Men ordet fick sin sprängkraft av att många såg det som en identitetspolitisk markör.
Min spådom för 2020-talet är att årtiondet kommer att präglas av fler språkstrider som bottnar i identitetspolitik. Än så länge har Sverigedemokraterna inte gjort svenskan till en symbolfråga. Det är förvånande eftersom partiet där kan kliva in i en guldgruva av lättköpta poäng.
Det är troligt att svenskan fortsätter att tappa mark mot engelskan under det kommande årtiondet. Den språklag som infördes 2009 har visat sig vara en papperstiger. Det slutliga beviset på lagens tandlöshet var Stefan Löfvens tal i EU-parlamentet i våras. Statsministern använde engelska – trots att språklagen säger att svenskans ställning inom EU ska värnas och att svenska ska vara Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Eftersom Regeringskansliet inte ens översatte talet till svenska var det en tydlig signal om statsministerns ointresse.
Frågan om svenskans ställning väntar på att bli symbolpolitik. Det ligger närmast till hands att Sverigedemokraterna försöker göra den till sin – med krav på en mer puristisk språkvård och en mer konservativ syn på språkförändringar.
I en polariserad debatt tror jag att vi kan räkna med ett motförslag från de internationellt sinnade och ständigt krisande Liberalerna om att ge engelskan särskild status i Sverige. Mest sannolik är idén om att likställa engelska med minoritetsspråk som finska och samiska – något som skulle göra det möjligt att använda engelska vid exempelvis vissa myndighetskontakter. De tyngsta argumenten kommer att vara det växande antalet invånare som har ett annat modersmål än svenska och förbättrade förutsättningar för att locka utländsk spetskompetens till landet.
Engelska förblir den dominerande långivaren till svenskan under 2020-talet. Brexit och ett mer nationalistiskt USA under Donald Trump påverkar inte engelskans status i Sverige. Men en del ord går i motsatt riktning. Flight shame, »flygskam«, och plog, »plogga«, är sentida svenska exportord. »Gretaeffekten« – ett svenskt nyord från 2019 – syns redan i engelskspråkiga medier som the Greta effect. Den svenska ordexporten är en konsekvens av att Greta Thunberg plötsligt gjorde västvärldens gryende miljösamvete till mittfåra.
Ett ord som snabbt blev mittfåra var just hen. Innan pronomenet fick sitt stora genombrott var det ganska etablerat bland personer som inte identifierade sig som män eller kvinnor. Där finns det på sina håll ett visst missnöje med majoritetssamhällets varma omfamning av hen. Somliga tycker att ordet har förlorat mycket av sin radikalitet. Under det kommande årtiondet kommer vi därför att se en växande rörelse som förespråkar x som pronomen för transpersoner. X kan inte typografiskt smälta in i en text på samma sätt som hen – och det gör också att pronomenet aldrig kan få samma bismak av mellanmjölk.
