400-procentig ökning av transdiagnoser för tjejer på 2010-talet
Nu måste läkarkåren förklara varför, skriver Per Gudmundson.
Toppbild: Montage / Unsplash / Demography
Det var en explosionsartad utveckling av antalet transpersoner under 2010-talet. Särskilt drivande var mängden unga kvinnor som bedömdes vara trans. På bara fem år ökade frekvensen av transdiagnoser bland tjejer i åldrarna 15 till 19 år med över 400 procent. Det visar en ny svensk registerstudie ledd av forskaren Martin Kolk vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Demography.
Studien omfattar diagnoser och behandlingar från 1973 till 2020 i Socialstyrelsens patientregister, samt socioekonomiska uppgifter från SCB och könstillhörighet från folkbokföringen hos Skatteverket.
Som andel av totalbefolkningen är antalet transpersoner lågt. Men under en period på 2010-talet skenade utvecklingen, då allt fler unga och i synnerhet unga kvinnor, bedömdes ha könsdysfori. När fenomenet var som störst, under 2018, fick ungefär 125 flickor av 100 000 en transdiagnos. I årskullen flickor födda 1998 var det nästan 500 per 100 000 som någon gång bedömts ha könsdysfori under mätperioden.
Men efter 2018 vände utvecklingen ner igen. Inte på grund av några lagändringar eller nya vetenskapliga rön. Anledningen tycks istället ha varit kritisk granskning i massmedierna, menar forskningsstudien. I april 2019 sände SVT:s Uppdrag Granskning reportaget “Tranståget” av Carolina Jemsby och Karin Mattisson. Samma vår drev psykiatriprofessor Christoffer Gillberg och kollegor opinion mot den då allt vanligare könsbytesbehandling som de kallade ett “stort experiment”.
Under 2019 och 2020 reducerades transdiagnoserna för tjejer 15-19 med en tredjedel.
Studien ger bränsle för ny debatt om transfenomenet och den medicinska professionen. Man kan dra olika slutsatser. Antingen delade läkarna ut livsavgörande diagnoser och behandlingar för lättvindigt. Eller så lät de sig styras av ett tv-program. Inget av alternativen är särskilt smickrande för läkarkåren.
Per Gudmundson är skribent och politisk rådgivare. Han arbetar för Moderaterna på Lidingö.
Toppbild: Grafik ur artikeln "The Demography of Sweden's Transgender Population: A Research Note on Patterns, Changes, and Sociodemographics", av Martin Kolk m fl, i tidskriften Demography. Benämningarna i grafen gäller transidentitet, inte kön vid födseln.
Det var en explosionsartad utveckling av antalet transpersoner under 2010-talet. Särskilt drivande var mängden unga kvinnor som bedömdes vara trans. På bara fem år ökade frekvensen av transdiagnoser bland tjejer i åldrarna 15 till 19 år med över 400 procent. Det visar en ny svensk registerstudie ledd av forskaren Martin Kolk vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Demography.
Studien omfattar diagnoser och behandlingar från 1973 till 2020 i Socialstyrelsens patientregister, samt socioekonomiska uppgifter från SCB och könstillhörighet från folkbokföringen hos Skatteverket.
Som andel av totalbefolkningen är antalet transpersoner lågt. Men under en period på 2010-talet skenade utvecklingen, då allt fler unga och i synnerhet unga kvinnor, bedömdes ha könsdysfori. När fenomenet var som störst, under 2018, fick ungefär 125 flickor av 100 000 en transdiagnos. I årskullen flickor födda 1998 var det nästan 500 per 100 000 som någon gång bedömts ha könsdysfori under mätperioden.
Men efter 2018 vände utvecklingen ner igen. Inte på grund av några lagändringar eller nya vetenskapliga rön. Anledningen tycks istället ha varit kritisk granskning i massmedierna, menar forskningsstudien. I april 2019 sände SVT:s Uppdrag Granskning reportaget “Tranståget” av Carolina Jemsby och Karin Mattisson. Samma vår drev psykiatriprofessor Christoffer Gillberg och kollegor opinion mot den då allt vanligare könsbytesbehandling som de kallade ett “stort experiment”.
Under 2019 och 2020 reducerades transdiagnoserna för tjejer 15-19 med en tredjedel.
Studien ger bränsle för ny debatt om transfenomenet och den medicinska professionen. Man kan dra olika slutsatser. Antingen delade läkarna ut livsavgörande diagnoser och behandlingar för lättvindigt. Eller så lät de sig styras av ett tv-program. Inget av alternativen är särskilt smickrande för läkarkåren.
Per Gudmundson är skribent och politisk rådgivare. Han arbetar för Moderaterna på Lidingö.
Toppbild: Grafik ur artikeln ”The Demography of Sweden’s Transgender Population: A Research Note on Patterns, Changes, and Sociodemographics”, av Martin Kolk m fl, i tidskriften Demography. Benämningarna i grafen gäller transidentitet, inte kön vid födseln.