Försvinn ur skolan, advokater!

Det terminsvisa utvecklingssamtalet är inte längre en angelägenhet endast för lärare, elev och förälder. Numera händer det att även att familjejuristen ansluter, i syfte att sätta tryck på skolan och utöva en ny form av otillåten pedagogisk påverkan. Uppgifterna kommer från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och bekräftas av fackförbundet, Sveriges Lärare.

Fenomenet går inte att isolera till en särskild driftsform eller knyta til skolans geografiska läge. Den här oinbjudna gästen dyker upp lite varstans i skol-Sverige. Avsikten är att skapa obehag och disciplinera läraren. Vi vet sedan tidigare att lärare är utsatta för hårt tryck från vårdnadshavare. Det handlar om krav på individuella anpassningar, stödinsatser och justerade betyg. Kanske kan detta senaste extrema tilltag, en medföljande advokat som ska företräda eleven, ses som en tragisk illustration av en destruktiv förskjutning som pågått över lång tid i svensk skola och som ännu har stöd i lagtext och styrdokument.

Lärarens mandat har successivt försvagats, medan elevens förstärkts. I Sverige har eleverna ett exceptionellt starkt inflytande över skolsituationen.

Några exempel:

I skollagens femte kapitel framgår att ordningsregler ”ska utarbetas under medverkan av eleverna”. Det gäller från förskoleklass. När en skola har så grava problem med ordningsstörande elever att Skolinspektionen gör tillsyn, förelägger myndigheten skolans personal att formulera nya ordningsregler – tillsammans med just de elever som brustit i att följa de gamla. Den som skapar lokalt klassrumskaos, belönas med makt över hela skolans regelsamling. Eleverna ska vidare vara med och bestämma över ”arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll”. Det säger läroplanen, som preciserar att det är lärarens skyldighet att tillsammans med eleverna ”planera och utvärdera undervisningen”. Från förskoleklass.

Alla som har barn i grundskolan kan se hur samma bakvända tankegång, samma lek med roller, har slagit igenom i just utvecklingssamtalet. Det är eleven som ska hälsa välkommen och hålla i dagordningen. Den unge ska göra en självskattning och värdera sin psykosociala situation, formulera individuella mål för den kommande terminen samt utvärdera tidigare målsättningar. Även här från förskoleklass. Mentorn ska absolut inte styra eller leda mötet, bara kommentera eller komplettera. De pedagogikforskare som förordat upplägget har varit tydliga med avsikten: flytta makt från läraren till eleven.

Det här är idéer som fortfarande har besjälade anhängare i akademin, redo att försvara den ideologi som säger att lärare och elev måste mötas som jämlikar och ”demokratisera” tillsammans. Minskat elevinflytande gör skolan ”socialt farlig” och förvandlar eleverna till ”fiender till demokratin”. Det varnade nyligen två pedagogikforskare för i en gemensam debattartikel. Skälet till att de tar i från tårna är en skolpolitik som gör rent bord med några av de pedagogiska myter som parallellt underminerat lärarkåren och sänkt kunskapsresultaten.  

Socialt farlig är den skola där läraren berövats alla verktyg att upprätthålla ordning och där en rättssäker myndighetsutövning inte längre kan garanteras, på grund av tryck utifrån. Det är därför utmärkt att de utredningar som Tidöpartierna och skolminister Lotta Edholm (L) satt i gång, åter gör läraren till klassrummets (och utvecklingssamtalets) auktoritet och ledare. Det gagnar eleverna och det gagnar det demokratiska samhället. 

Anna-Karin Wyndhamn är fil. dr i pedagogiskt arbete och verksam vid Göteborgs universitet.