Äntligen belöning för starka statsfinanser
Finansministern är motvillig till lån. Det gillar investerarna att höra, skriver Lotta Dinkelspiel.
Toppbild: Fredrik Sandberg / TT
I en skakig värld gäller det att hålla kursen.
De senaste veckorna har kronan stärkts både mot dollarn och euron. En dollar kostar nu 10,05, ner från 11,22 i januari. En euro går på 10,95, jämfört med 11,75 i mitten av januari. En välkommen utveckling, men också ett tecken på att något skaver i den globala ekonomin.
Donald Trump, som länge stirrat sig blind på börsen, har nu bytt tonläge och varnar amerikanerna för tuffare tider. Det är ovanligt dystra ord från en man som helst beskriver allt han rör vid som världsbäst. Och för den amerikanska ekonomin ser det faktiskt mörkt ut. Handelskrig och tullar pressar marknaden, och Trumps ryckiga relation till Europa gör knappast saken bättre. Som forskaren John Deni vid American War College uttryckte det i Fokus: " Vi har skickat våra söner och döttrar till er kontinent för att försvara den i tre krig de senaste 100 åren. Anledningen är att vårt sätt att leva är beroende av vår möjlighet att handla med Europa, det är vitalt för vår ekonomi." Trumps steg mot en ny världsordning får inte bara Europa att skälva, det slår tillbaka på USA.
Samtidigt skakar det även på hemmaplan i USA. Elon Musk har stora besparingsplaner för att komma till rätta med budgetunderskott, men de kantas av bråk med inflytelserika politiker som Marco Rubio. Dessutom går nedskärningarna inte alls som det är tänkt. Listan som Musk har föreslagit är full av felaktigheter, enligt New York Times. I det kaoset är det inte konstigt att kronan stärks gentemot dollarn. (Även om valutamarknaden beter sig så märkligt att det är svårt att säga vad som egentligen är "naturligt".)
Teoretiskt sett borde en svagare amerikansk ekonomi gynna euron. Men när kontinenten nu planerar att spendera svindlande summor på upprustning, och EU-lån ska erbjudas till de som behöver, blir stabila statsfinanser en nyckelfråga. Flera sydeuropeiska länder har redan kämpigt med sina statsskulder – hur de ska finansiera sina vapeninköp är långt ifrån självklart. I värsta fall skulle det kunna utlösa en ny eurokris.
I Sverige, däremot, manar man till fortsatt försiktighet. Elisabeth Svantesson sa visserligen häromdagen att man inte kan utesluta lån för att rusta upp, men det ska vara en tillfällig lösning. Här ska inte slösas i onödan. Det gillar investerarna att höra.
I en skakig värld gäller det att hålla kursen.
De senaste veckorna har kronan stärkts både mot dollarn och euron. En dollar kostar nu 10,05, ner från 11,22 i januari. En euro går på 10,95, jämfört med 11,75 i mitten av januari. En välkommen utveckling, men också ett tecken på att något skaver i den globala ekonomin.
Donald Trump, som länge stirrat sig blind på börsen, har nu bytt tonläge och varnar amerikanerna för tuffare tider. Det är ovanligt dystra ord från en man som helst beskriver allt han rör vid som världsbäst. Och för den amerikanska ekonomin ser det faktiskt mörkt ut. Handelskrig och tullar pressar marknaden, och Trumps ryckiga relation till Europa gör knappast saken bättre. Som forskaren John Deni vid American War College uttryckte det i Fokus: ” Vi har skickat våra söner och döttrar till er kontinent för att försvara den i tre krig de senaste 100 åren. Anledningen är att vårt sätt att leva är beroende av vår möjlighet att handla med Europa, det är vitalt för vår ekonomi.” Trumps steg mot en ny världsordning får inte bara Europa att skälva, det slår tillbaka på USA.
Samtidigt skakar det även på hemmaplan i USA. Elon Musk har stora besparingsplaner för att komma till rätta med budgetunderskott, men de kantas av bråk med inflytelserika politiker som Marco Rubio. Dessutom går nedskärningarna inte alls som det är tänkt. Listan som Musk har föreslagit är full av felaktigheter, enligt New York Times. I det kaoset är det inte konstigt att kronan stärks gentemot dollarn. (Även om valutamarknaden beter sig så märkligt att det är svårt att säga vad som egentligen är ”naturligt”.)
Teoretiskt sett borde en svagare amerikansk ekonomi gynna euron. Men när kontinenten nu planerar att spendera svindlande summor på upprustning, och EU-lån ska erbjudas till de som behöver, blir stabila statsfinanser en nyckelfråga. Flera sydeuropeiska länder har redan kämpigt med sina statsskulder – hur de ska finansiera sina vapeninköp är långt ifrån självklart. I värsta fall skulle det kunna utlösa en ny eurokris.
I Sverige, däremot, manar man till fortsatt försiktighet. Elisabeth Svantesson sa visserligen häromdagen att man inte kan utesluta lån för att rusta upp, men det ska vara en tillfällig lösning. Här ska inte slösas i onödan. Det gillar investerarna att höra.