Äntligen! Lärare och rektorer ska få bestämma i skolan, föreslår utredning
Auktoritativt ledarskap i skolan kan återupprättas – om dagens förslag används, skriver Vesna Prekopic.
Toppbild: Fredrik Sandberg / TT
Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan (U 2023:6) är äntligen presenterad och det finns en hel del att glädjas åt. Det var i november 2023 som Happy Hilmarsdottir Arenvall fick i uppdrag att som särskild utredare föreslå åtgärder för att göra skolan till en skola, en plats där kunskapsfokus, trygghet och studiero råder. Idag har hon presenterat sina förslag och det finns tack och lov inga tvivel om vad som är pudelns kärna. Skolan måste på ett självklart sätt återupprätta det auktoritativa ledarskapet. Kort sagt: det är läraren och rektorn som bestämmer.
En rad juridiska förtydliganden och skärpningar föreslås nu, men de kommer inte få någon större praktisk betydelse om inte en skolkulturförändring sker. Jag vet inte hur många gånger jag har skrivit att det inte finns några skollagar i världen som kommer att spela roll, om inte skolledare och lärare börjar agera mer mer auktoritativt.
I betänkandet föreslås en rad välbehövliga förändringar. Rektorers och lärares ansvar och befogenheter stärks samtidigt som föräldrarnas inflytande försvagas. Hör på detta revolutionerande: det ska förtydligas i skollagen att läraren ska få bestämma och leda sin egen undervisning. Dessutom: läraren ska omedelbart kunna visa ut elever ur klassrummet om de stör, utan att först ha uppmanat dem att sluta upp med sitt uppförande. Inte heller behöver det dokumenteras att en utvisning har ägt rum. Detta är utmärkt och borde sedan länge ha varit självklarheter.
Andra efterlängtade förändringar är att en elevs omplacering ska kunna förlängas. Inom den egna skolenheten upp till det återstående av en termin i stället för maximalt fyra veckor. Utanför den egna skolenheten ska upp till åtta veckors omplacering vara möjlig om det finns särskilda skäl. Längre och fler avstängningar i grundskolan ska också vara möjliga - från en till två veckor vid max tre tillfällen per halvår. Och så föreslås en helt ny disciplinär åtgärd: En elev ska kunna nekas att befinna sig på skolans område om det finns skäl för det, till exempel om eleven hotar andra eller är våldsam. Istället ska en sådan elev kunna få fjärr- eller distansundervisning.
I en intervju med SVT säger Happy Hilmarsdottir Arenvall att hon har ett favorituttryck som är ”strängt men varmt”. Mitt eget är ”sträng och snäll”, men vi menar nog samma sak. Man kan och bör nämligen vara både sträng och snäll som vuxen och som lärare och rektor. Det ena utesluter inte det andra. Att bygga relationer och att sätta gränser måste gå hand i hand. Det är denna synvända och kulturförändring som jag hoppas ska inledas idag. Det juridiska ansvaret är tydliggjort, nu behöver det börja praktiseras.
Vesna Prekopic är journalist, krönikör på DN Kultur och författare. Hennes senaste bok Brottsplats: Skolan (2023) fick fart på debatten om våldet i skolan.
Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan (U 2023:6) är äntligen presenterad och det finns en hel del att glädjas åt. Det var i november 2023 som Happy Hilmarsdottir Arenvall fick i uppdrag att som särskild utredare föreslå åtgärder för att göra skolan till en skola, en plats där kunskapsfokus, trygghet och studiero råder. Idag har hon presenterat sina förslag och det finns tack och lov inga tvivel om vad som är pudelns kärna. Skolan måste på ett självklart sätt återupprätta det auktoritativa ledarskapet. Kort sagt: det är läraren och rektorn som bestämmer.
En rad juridiska förtydliganden och skärpningar föreslås nu, men de kommer inte få någon större praktisk betydelse om inte en skolkulturförändring sker. Jag vet inte hur många gånger jag har skrivit att det inte finns några skollagar i världen som kommer att spela roll, om inte skolledare och lärare börjar agera mer mer auktoritativt.
I betänkandet föreslås en rad välbehövliga förändringar. Rektorers och lärares ansvar och befogenheter stärks samtidigt som föräldrarnas inflytande försvagas. Hör på detta revolutionerande: det ska förtydligas i skollagen att läraren ska få bestämma och leda sin egen undervisning. Dessutom: läraren ska omedelbart kunna visa ut elever ur klassrummet om de stör, utan att först ha uppmanat dem att sluta upp med sitt uppförande. Inte heller behöver det dokumenteras att en utvisning har ägt rum. Detta är utmärkt och borde sedan länge ha varit självklarheter.
Andra efterlängtade förändringar är att en elevs omplacering ska kunna förlängas. Inom den egna skolenheten upp till det återstående av en termin i stället för maximalt fyra veckor. Utanför den egna skolenheten ska upp till åtta veckors omplacering vara möjlig om det finns särskilda skäl. Längre och fler avstängningar i grundskolan ska också vara möjliga – från en till två veckor vid max tre tillfällen per halvår. Och så föreslås en helt ny disciplinär åtgärd: En elev ska kunna nekas att befinna sig på skolans område om det finns skäl för det, till exempel om eleven hotar andra eller är våldsam. Istället ska en sådan elev kunna få fjärr- eller distansundervisning.
I en intervju med SVT säger Happy Hilmarsdottir Arenvall att hon har ett favorituttryck som är ”strängt men varmt”. Mitt eget är ”sträng och snäll”, men vi menar nog samma sak. Man kan och bör nämligen vara både sträng och snäll som vuxen och som lärare och rektor. Det ena utesluter inte det andra. Att bygga relationer och att sätta gränser måste gå hand i hand. Det är denna synvända och kulturförändring som jag hoppas ska inledas idag. Det juridiska ansvaret är tydliggjort, nu behöver det börja praktiseras.
Vesna Prekopic är journalist, krönikör på DN Kultur och författare. Hennes senaste bok Brottsplats: Skolan (2023) fick fart på debatten om våldet i skolan.