Den rödhåriga babyn kom hem i kista
Lille Kfir Bibas blev symbol för Hamas massmord och kidnappningar den 7 oktober. I dag fördes kroppen hem till Israel.
Toppbild: Families/AP
Kfir Bibas var endast nio månader gammal när Hamas kidnappade honom från hemmet i Nir Oz i södra Israel under terrordådet den 7 oktober 2023. Bilderna på den skräckslagna mamman Shiri Bibas, som barfota håller ett desperat grepp om sina två söner – niomånaders Kfir och fyraårige Ariel med napp – har blivit en symbol för Hamas grymhet. När de förs bort till Gaza av civilklädda palestinier är mammans ansikte förvridet av skräck. I det sönderskjutna hemmet vittnar en ensam nappflaska bakom kulhålen om den brutalt avbrutna vardagen. Där mördades Shiris föräldrar. Till och med familjens hund sköts ihjäl.
I dag återvände Kfir, Ariel och Shiri till Israel – inte levande, utan i kistor. De hade mördats i Hamas fångenskap. För några dagar sedan frigavs pappan Yarden Bibas efter nästan 500 dagar i terrororganisationens tunnlar. Han står nu ensam kvar, berövad hela sin familj.
Kidnappningen av familjen Bibas var ingen impulshandling, utan en noggrant orkestrerad terrorhandling avsedd att ingjuta skräck och rädsla. Medan bilderna på den bortrövade familjen skakade omvärlden, firades massakern med fyrverkerier och palestinska flaggor på Malmös gator. När affischer med Kfirs leende ansikte och knallröda hår sattes upp i Stockholm med en vädjan om familjens frigivning, revs de systematiskt ner inom ett dygn.
Samtidigt hyllade ledande vänsterpartister terrordådet. Samma dag som massakern förklarade Vänsterpartiets partistyrelseledamot och oppositionsråd i Malmö, Anfal Mahdi, att "Gaza har just brutit sig ut ur fängelset." Malmövänsterns vice ordförande, Orwa Kadoura, spred grov antisemitisk propaganda på sociala medier och uttryckte stöd för Hamas vid Palestinademonstrationer. I Angered delade partiets lokalordförande Kristofer Lundberg bilder på en egenmålad tavla som glorifierade PFLP-terrorister med budskapet "One Solution, Intifada, Revolution" – trots organisationens delaktighet i massakern. Först efter intensivt medietryck kom en halvhjärtad tillrättavisning från partiet.
Vi lever i en tid där Gazakrigets fasor smält in i det dagliga nyhetsflödet och dess israeliska och palestinska offer reducerats till statistik. Men den numera ikoniska bilden på Kfir Bibas – en bebis vars största bekymmer borde ha varit att få sina första tänder – skär igenom mediebruset. Hans öde borde mana till eftertanke: Hur har krafter som hyllar denna brutalitet fått fotfäste i Sverige, och vad krävs för att stoppa denna utveckling?
Daniel Schatz är doktor i statsvetenskap, författare, fri skribent och Visiting Scholar vid Georgetown University, tidigare gästforskare vid Harvard, Stanford och Columbia University.
Fotnot: Efter undersökning av rättsmedicinska specialister i Israel konstaterades att det var en annan kvinnokropp än Shiri Bibas som återlämnats av Hamas. Identiteten för barnen kunde däremot fastställas. Först två dygn senare återlämnades Shiri Bibas kvarlevor.
Kfir Bibas var endast nio månader gammal när Hamas kidnappade honom från hemmet i Nir Oz i södra Israel under terrordådet den 7 oktober 2023. Bilderna på den skräckslagna mamman Shiri Bibas, som barfota håller ett desperat grepp om sina två söner – niomånaders Kfir och fyraårige Ariel med napp – har blivit en symbol för Hamas grymhet. När de förs bort till Gaza av civilklädda palestinier är mammans ansikte förvridet av skräck. I det sönderskjutna hemmet vittnar en ensam nappflaska bakom kulhålen om den brutalt avbrutna vardagen. Där mördades Shiris föräldrar. Till och med familjens hund sköts ihjäl.
I dag återvände Kfir, Ariel och Shiri till Israel – inte levande, utan i kistor. De hade mördats i Hamas fångenskap. För några dagar sedan frigavs pappan Yarden Bibas efter nästan 500 dagar i terrororganisationens tunnlar. Han står nu ensam kvar, berövad hela sin familj.
Kidnappningen av familjen Bibas var ingen impulshandling, utan en noggrant orkestrerad terrorhandling avsedd att ingjuta skräck och rädsla. Medan bilderna på den bortrövade familjen skakade omvärlden, firades massakern med fyrverkerier och palestinska flaggor på Malmös gator. När affischer med Kfirs leende ansikte och knallröda hår sattes upp i Stockholm med en vädjan om familjens frigivning, revs de systematiskt ner inom ett dygn.
Samtidigt hyllade ledande vänsterpartister terrordådet. Samma dag som massakern förklarade Vänsterpartiets partistyrelseledamot och oppositionsråd i Malmö, Anfal Mahdi, att ”Gaza har just brutit sig ut ur fängelset.” Malmövänsterns vice ordförande, Orwa Kadoura, spred grov antisemitisk propaganda på sociala medier och uttryckte stöd för Hamas vid Palestinademonstrationer. I Angered delade partiets lokalordförande Kristofer Lundberg bilder på en egenmålad tavla som glorifierade PFLP-terrorister med budskapet ”One Solution, Intifada, Revolution” – trots organisationens delaktighet i massakern. Först efter intensivt medietryck kom en halvhjärtad tillrättavisning från partiet.
Vi lever i en tid där Gazakrigets fasor smält in i det dagliga nyhetsflödet och dess israeliska och palestinska offer reducerats till statistik. Men den numera ikoniska bilden på Kfir Bibas – en bebis vars största bekymmer borde ha varit att få sina första tänder – skär igenom mediebruset. Hans öde borde mana till eftertanke: Hur har krafter som hyllar denna brutalitet fått fotfäste i Sverige, och vad krävs för att stoppa denna utveckling?
Daniel Schatz är doktor i statsvetenskap, författare, fri skribent och Visiting Scholar vid Georgetown University, tidigare gästforskare vid Harvard, Stanford och Columbia University.
Fotnot: Efter undersökning av rättsmedicinska specialister i Israel konstaterades att det var en annan kvinnokropp än Shiri Bibas som återlämnats av Hamas. Identiteten för barnen kunde däremot fastställas. Först två dygn senare återlämnades Shiri Bibas kvarlevor.