Betygsutredningen sopar det verkliga problemet under mattan
Betygsinflation stoppas – men hur ska eleverna få kunskaper? Inger Enkvist läser förslagen med en suck.
Toppbild: Pontus Lundahl / TT
Regeringens utredare Magnus Henrekson har lagt fram ett förslag till nytt betygssystem för grundskolan och gymnasiet som kan ersätta det nuvarande från 2011. Dagens betygssystem går från A till F där F betyder "icke godkänd". Henrekson föreslår en skala från 1 till 10. Betygsglidningen - att betyg avviker från det som stämmer överens med elevens prestation - vill han åtgärda genom att göra de nationella proven till slutprov efter 9:an och efter 3:e årskursen på gymnasiet. Han föreslår också att proven görs digitalt och rättas centralt.
Lärarna ska sätta betyg som vanligt och sedan ”kalibrera” betygen utifrån klassens resultat på de nationella proven så att det inte uppstår avvikelser mellan olika skolors betygsnivåer. Han föreslår dessutom att det inte sätts någon fast godkäntgräns efter grundskolan, utan att elever ska kunna fortsätta på vissa yrkesprogram även om de har låga resultat. Vilka program det handlar om är ännu inte klart.
Henreksons utredning löser problemet med betygsglidning, det som ofta kallas betygsinflation. Men påminner oss samtidigt om att minst 20 procent av eleverna lämnar 9:an utan godkända resultat, ett stort misslyckande för svensk grundskola. Det som borde ske är att de här ungdomarna, som har fått mer än en miljon vardera av skattebetalarna för sin skolgång, förmås att lära sig mer i skolan. Betygsutredningen sopar det problemet under mattan.
Utredningen understryker indirekt att regeringen borde ha börjat i en annan ända - med grundskolans organisation och läroplan. Man borde också ha sett över ämnen och timplaner. Nu gör man en betygsreform utan att grunden är lagd.
Det centrala i skolan är vad eleverna ska lära sig. Trots många utredningar vet vi fortfarande inte om kvaliteten i själva inlärningen i svensk skola kommer att förbättras annat än marginellt som en följd av förändringarna. Det görs små justeringar i regelverket, men de verkliga problemen är inte lösta. Inget säger till exempel att de 20 procenten elever med mycket låga kunskaper kommer att få en mer meningsfull skolgång med de förändringar som nu sker. Ingen av de många utredningarna har fått i uppgift att ta itu med det problemet.
Inger Enkvist är professor emerita i spanska och debattör i utbildningsfrågor. Hon har bland annat skrivit boken De svenska skolreformerna 1962-1985 och personerna bakom dem (2016)
Regeringens utredare Magnus Henrekson har lagt fram ett förslag till nytt betygssystem för grundskolan och gymnasiet som kan ersätta det nuvarande från 2011. Dagens betygssystem går från A till F där F betyder ”icke godkänd”. Henrekson föreslår en skala från 1 till 10. Betygsglidningen – att betyg avviker från det som stämmer överens med elevens prestation – vill han åtgärda genom att göra de nationella proven till slutprov efter 9:an och efter 3:e årskursen på gymnasiet. Han föreslår också att proven görs digitalt och rättas centralt.
Lärarna ska sätta betyg som vanligt och sedan ”kalibrera” betygen utifrån klassens resultat på de nationella proven så att det inte uppstår avvikelser mellan olika skolors betygsnivåer. Han föreslår dessutom att det inte sätts någon fast godkäntgräns efter grundskolan, utan att elever ska kunna fortsätta på vissa yrkesprogram även om de har låga resultat. Vilka program det handlar om är ännu inte klart.
Henreksons utredning löser problemet med betygsglidning, det som ofta kallas betygsinflation. Men påminner oss samtidigt om att minst 20 procent av eleverna lämnar 9:an utan godkända resultat, ett stort misslyckande för svensk grundskola. Det som borde ske är att de här ungdomarna, som har fått mer än en miljon vardera av skattebetalarna för sin skolgång, förmås att lära sig mer i skolan. Betygsutredningen sopar det problemet under mattan.
Utredningen understryker indirekt att regeringen borde ha börjat i en annan ända – med grundskolans organisation och läroplan. Man borde också ha sett över ämnen och timplaner. Nu gör man en betygsreform utan att grunden är lagd.
Det centrala i skolan är vad eleverna ska lära sig. Trots många utredningar vet vi fortfarande inte om kvaliteten i själva inlärningen i svensk skola kommer att förbättras annat än marginellt som en följd av förändringarna. Det görs små justeringar i regelverket, men de verkliga problemen är inte lösta. Inget säger till exempel att de 20 procenten elever med mycket låga kunskaper kommer att få en mer meningsfull skolgång med de förändringar som nu sker. Ingen av de många utredningarna har fått i uppgift att ta itu med det problemet.
Inger Enkvist är professor emerita i spanska och debattör i utbildningsfrågor. Hon har bland annat skrivit boken De svenska skolreformerna 1962-1985 och personerna bakom dem (2016)