Vad Maud vill säga till ”Murre”

I en stor intervju i SvD säger förra centerledaren Maud Olofsson kriser är en del av livet som partiledare och att regeringsfrågan efter valet 2026 är ”helt öppen”.

Det vill säga, om inte nuvarande C-ledaren Muharrem Demirok själv stänger den. Nyligen försökte han driva igenom en avsiktsförklaring om att Centerpartiet ska stödja Magdalena Andersson (S) som statsministerkandidat.

Det blev interna bråk, naturligtvis.

Centerns grand old lady har inte lyssnat på det örat. Åtminstone har hon inte uppfattat att Demirok har pekat ut Magdalena Andersson. Kanske har hon selektiv hörsel. Själv stod Maud Olofsson tydligt på den borgerliga sidan som ny C-ledare 2001. Motståndaren Göran Persson (S) var i början av 00-talet ett monument som väntade på att rivas.

Visst kan det historiska förloppet upprepas. Moderaterna skulle kunna implodera i valet 2026 precis som 2002. Men att resultatet skulle bli en borgerlig romcom istället för den vanliga kannibalistiska klädpokern mellan M, KD, C och L, det var osannolikt då och idag helt otänkbart. SD har varit ett fungerande regeringsunderlag för tre borgerliga partier i mer än två år, efter bara fjorton i riksdagen. För närvarande leder sprickorna i kärnkraftsfrågan Centerpartiet och Demirok till Socialdemokraterna, helt utan att någon statsministerkandidat måste pekas ut. Men är det verkligen säkert att S står fast vid sitt nej till nya reaktorer?

Efter sex år med regeringar styrda av kontrakt mellan partier som aldrig skulle ha matchat på Tinder har förhandlingsparlamentarismen satt sig. Det är dags att sluta med kärleksförklaringar mellan partiledare. Möjligen är detta Maud Olofssons budskap till Muharrem Demirok (några råd vill hon inte ge).

Att som klimatminister Romina Pourmoukhtari avsky samarbetspartiet SD är inget konstigt. Uppsynen hos socialminister Jakob Forssmed (KD) säger ofta något liknande. Vad justitieminister Gunnar Strömmer (M) och justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) tycker om varandra vill man inte ens veta, men den SD-stödda regeringen har överlevt 27 månader. En enda minister har lämnat, och det var för att bli EU-kommissionär.

Att regera är ett jobb. Inte en romans. När statsvetarna analyserade det turbulenta valet 2018 och efterspelet som ledde till Januariavtalet rekommenderade de partierna att sluta med ultimativa löften i regeringsfrågan. Det är möjligt att Muharrem Demirok personligen vill regera med Magdalena Andersson. Men detta, tycks Maud Olofsson säga, är hans ensak. Och bör så förbli.

Cecilia Garme är politisk journalist, fil dr i statskunskap och moderator. Under våren 2025 är hon redaktör för Sticket.