Rapport från ett dåraktigt tullkrig
Sex veckor av Trumps politik har utraderat börsuppgången sen han valdes.
Idag när detta skrivs är det onsdag och Trump har infört 25-procentiga tullar på importerade stål och aluminiumprodukter. EU svarade i morse med egna tullar på amerikanska varor.
Vad som händer i morgon torsdag vet nog inte ens Donald Trump. Men fler drastiska protektionistiska utspel och åtgärder är att vänta. För inte ens svajande börser och andra tecken på att den amerikanska ekonomin lider av osäkerheten tycks avskräcka presidenten.
Det går inte en dag utan strid på den amerikanska tullfronten. På tisdagen meddelade den kanadensiska delstaten Ontario att de skulle påföra en exportavgift på 25 procent på den el som man exporterar till USA. Det var i sin tur ett svar på USA:s tidigare tullutspel. Hotet om elen retade upp president Trump som i ett av sina versalsmyckade meddelanden på Truth Social skrev att han skulle DUBBLA den generella tull på 25 procent som ska införas på importerade stål- och aluminiumprodukter från Kanada till 50 procent.
Dessutom hotade Trump, i ett uppföljande meddelande, med att införa så höga tullar på Kanada-tillverkade bilar och komponenter att hela industrin skulle få packa ihop.
Trump upprepade även sin vision om att Kanada bör bli USAs ”femtioförsta delstat”. På kvällen, svensk tid, backade emellertid Ontarios premiärminister Doug Ford om elen, efter ”konstruktiva” samtal med USAs handelsminister Howard Lutnick. Det fick även Trump att dra tillbaka sina hot.
Det är inte lätt att hänga med i svängarna, och särskilt svårt att förstå president Trumps olika tullutspel som något annat än att han anser att USA blir ”utnyttjat” av länder som har stora bytesbalansöverskott med USA. Och att tullarna är ett verktyg för att ”återindustrialisera” USA.
Det är den analysen som har gjort att de båda grannarna Mexiko och Kanada, som har stora bytesbalansöverskott i sin handel med USA, har varit i den främsta skottlinjen.
Trumps första utspel var att all import från dessa länder skulle påföras en tull på 25 procent inom en månad. Med undantag för energi, som skulle komma undan med 10 procent. Motivet som uppgavs för denna exekutiva order var emellertid inte bytesbalansen utan ”det nationella nödläge” i form av illegala immigranter och fentanyl som enligt presidenten strömmade in över gränserna.
Efter samtal med Kanadas och Mexios ledare fick länderna respit i en månad till. Sedan klippte Trump till igen med samma order. För att därefter backa beträffande varor som omfattas av det frihandelsavtal, USMCA, som Trump själv förhandlade fram 2019. De skulle undantas och få en förlängd frist.
När det gäller importen från Kina så har de generella tullarna fördubblats från 10 till 20 procent, som lägst, och upp till 100 procent på exempelvis elfordon. Kina har svarat med att höja sina tullar, främst på amerikanska jordbruksprodukter.
Facit: Hela den amerikanska börsuppgången efter Trumps återval är utraderad.
Idag när detta skrivs är det onsdag och Trump har infört 25-procentiga tullar på importerade stål och aluminiumprodukter. EU svarade i morse med egna tullar på amerikanska varor.
Vad som händer i morgon torsdag vet nog inte ens Donald Trump. Men fler drastiska protektionistiska utspel och åtgärder är att vänta. För inte ens svajande börser och andra tecken på att den amerikanska ekonomin lider av osäkerheten tycks avskräcka presidenten.
Det går inte en dag utan strid på den amerikanska tullfronten. På tisdagen meddelade den kanadensiska delstaten Ontario att de skulle påföra en exportavgift på 25 procent på den el som man exporterar till USA. Det var i sin tur ett svar på USA:s tidigare tullutspel. Hotet om elen retade upp president Trump som i ett av sina versalsmyckade meddelanden på Truth Social skrev att han skulle DUBBLA den generella tull på 25 procent som ska införas på importerade stål- och aluminiumprodukter från Kanada till 50 procent.
Dessutom hotade Trump, i ett uppföljande meddelande, med att införa så höga tullar på Kanada-tillverkade bilar och komponenter att hela industrin skulle få packa ihop.
Trump upprepade även sin vision om att Kanada bör bli USAs ”femtioförsta delstat”. På kvällen, svensk tid, backade emellertid Ontarios premiärminister Doug Ford om elen, efter ”konstruktiva” samtal med USAs handelsminister Howard Lutnick. Det fick även Trump att dra tillbaka sina hot.
Det är inte lätt att hänga med i svängarna, och särskilt svårt att förstå president Trumps olika tullutspel som något annat än att han anser att USA blir ”utnyttjat” av länder som har stora bytesbalansöverskott med USA. Och att tullarna är ett verktyg för att ”återindustrialisera” USA.
Det är den analysen som har gjort att de båda grannarna Mexiko och Kanada, som har stora bytesbalansöverskott i sin handel med USA, har varit i den främsta skottlinjen.
Trumps första utspel var att all import från dessa länder skulle påföras en tull på 25 procent inom en månad. Med undantag för energi, som skulle komma undan med 10 procent. Motivet som uppgavs för denna exekutiva order var emellertid inte bytesbalansen utan ”det nationella nödläge” i form av illegala immigranter och fentanyl som enligt presidenten strömmade in över gränserna.
Efter samtal med Kanadas och Mexios ledare fick länderna respit i en månad till. Sedan klippte Trump till igen med samma order. För att därefter backa beträffande varor som omfattas av det frihandelsavtal, USMCA, som Trump själv förhandlade fram 2019. De skulle undantas och få en förlängd frist.
När det gäller importen från Kina så har de generella tullarna fördubblats från 10 till 20 procent, som lägst, och upp till 100 procent på exempelvis elfordon. Kina har svarat med att höja sina tullar, främst på amerikanska jordbruksprodukter.
Facit: Hela den amerikanska börsuppgången efter Trumps återval är utraderad.