Det lönar sig att protestera mot islamism – ständig vaksamhet nödvändig
Pinsamt att en tidning ska behöva gripa in för att stoppa Rädda Barnens islamistiske medarbetare, skriver Jacob Rudenstrand.
Idag skulle en känd islamist, Amanj Aziz, medverka i ett panelsamtal i regi av Svenska kyrkan i Göteborgs stift. Men sedan Expressens Patrik Kronqvist uppmärksammat saken, har Amanj Aziz namn tagits bort från programmet.
Det är mycket bra. Men samtidigt är det pinsamt att det ska krävas att en stor tidning ingriper för att Svenska kyrkan ska inse behovet av bakgrundskoll. Än värre är det att Rädda Barnen skickat fram honom.
Amanj Aziz beskrevs - innan han ströks ur dagens program - som "rådgivare för områdesutveckling, Rädda barnen".
Aziz var drivande bakom salafistorganisationen iERA, som enligt Försvarshögskolan blev grogrund för IS-sympatisörer och IS-krigare. I höstas ägnade han sig åt drev mot Husbyrektorn Linnea Lindquist som blivit känd för sitt arbete mot hedersförtryck och antisemitism.
Rädda barnen borde ha lärt sig aktsamhet tidigare. Redan 2008 anklagade forskaren Pernilla Ouis, som då själv var muslim, Rädda barnen för att censurera den rapport om hedersförtryck och sexuella övergrepp i Mellanöstern som hon var ansvarig för. Enligt Rädda barnen fick man inte ”fördöma en hel kultur eller religion”.
När organisationen år 2021 publicerade studien ”Vuxna - vad gör dom”, om femteklassares upplevelser av kränkningar i skolan, nämns inte hedersrelaterat våld med ett enda ord – utom i ett citat från skolans läroplan. Däremot beskrevs det som rasism när barn inte får ledigt för ramadan. Olägligt för den drabbade, kanske, men är det verkligen rasistiskt? Islamofobi nämns genomgående i rapporten men aldrig antisemitism.
Stiftelsen Doku har kunnat avslöja att en av de som arbetade med ett projekt om hedersutsatta barn för Rädda barnen själv relativiserade hedersförtryck och hade ett förhållande med en välkänd salafistisk predikant. Rädda barnen har dessutom haft en salafistisk imam anställd på en av sina fritidsgårdar i Stockholm.
Kort efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023, när hatbrott mot judar i Sverige ökade dramatiskt, valde Rädda Barnen att enbart fokusera på islamofobi. Det mynnade bland annat ut i en intersektionellt präglad rapport från ungdomsförbundet. Förutom att kritik av islam klumpas ihop med hat mot muslimer ges en minst sagt enögd beskrivning av Europas historiska relation till den muslimska världen – samtidigt som rapporten kräver en nyansering av debatten.
Stor vikt läggs vid så kallad "subtil rasism", där lärarnas påstådda tankar och idéer om elevers religion åsyftas. Tidigare har man även krävt att regeringen ska erkänna att ”institutionaliserad islamofobi existerar i Sverige” och att införa ”islamofobi som en egen brottsrubricering”.
I samband med attacken den 7 oktober och det efterföljande kriget arrangerade man en manifestation för barnen i Gaza, men inte för de israeliska barn som kidnappades eller dödades. Även detta illustrerar enögdheten hos Rädda barnen och dess ungdomsförbund.
Häromåret uppmärksammade Rädda barnen ihop med Malmö stad FN:s internationella dag för att bekämpa islamofobi den 15 mars. Inget ont i det, kan man tycka. Men förutom att man presenterade ovannämnda rapporter, arrangerade man ett panelsamtal om att skapa en trygg stad för alla. Och på scen, samtidigt som Palestinademonstrationer regelbundet urartade i antisemitiska ramsor och judar knappt vågade visa sig utomhus, fanns ingen mindre än - Amanj Aziz.
Naivt är bara förnamnet.
Jacob Rudenstrand är biträdande generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen
Idag skulle en känd islamist, Amanj Aziz, medverka i ett panelsamtal i regi av Svenska kyrkan i Göteborgs stift. Men sedan Expressens Patrik Kronqvist uppmärksammat saken, har Amanj Aziz namn tagits bort från programmet.
Det är mycket bra. Men samtidigt är det pinsamt att det ska krävas att en stor tidning ingriper för att Svenska kyrkan ska inse behovet av bakgrundskoll. Än värre är det att Rädda Barnen skickat fram honom.
Amanj Aziz beskrevs – innan han ströks ur dagens program – som ”rådgivare för områdesutveckling, Rädda barnen”.
Aziz var drivande bakom salafistorganisationen iERA, som enligt Försvarshögskolan blev grogrund för IS-sympatisörer och IS-krigare. I höstas ägnade han sig åt drev mot Husbyrektorn Linnea Lindquist som blivit känd för sitt arbete mot hedersförtryck och antisemitism.
Rädda barnen borde ha lärt sig aktsamhet tidigare. Redan 2008 anklagade forskaren Pernilla Ouis, som då själv var muslim, Rädda barnen för att censurera den rapport om hedersförtryck och sexuella övergrepp i Mellanöstern som hon var ansvarig för. Enligt Rädda barnen fick man inte ”fördöma en hel kultur eller religion”.
När organisationen år 2021 publicerade studien ”Vuxna – vad gör dom”, om femteklassares upplevelser av kränkningar i skolan, nämns inte hedersrelaterat våld med ett enda ord – utom i ett citat från skolans läroplan. Däremot beskrevs det som rasism när barn inte får ledigt för ramadan. Olägligt för den drabbade, kanske, men är det verkligen rasistiskt? Islamofobi nämns genomgående i rapporten men aldrig antisemitism.
Stiftelsen Doku har kunnat avslöja att en av de som arbetade med ett projekt om hedersutsatta barn för Rädda barnen själv relativiserade hedersförtryck och hade ett förhållande med en välkänd salafistisk predikant. Rädda barnen har dessutom haft en salafistisk imam anställd på en av sina fritidsgårdar i Stockholm.
Kort efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023, när hatbrott mot judar i Sverige ökade dramatiskt, valde Rädda Barnen att enbart fokusera på islamofobi. Det mynnade bland annat ut i en intersektionellt präglad rapport från ungdomsförbundet. Förutom att kritik av islam klumpas ihop med hat mot muslimer ges en minst sagt enögd beskrivning av Europas historiska relation till den muslimska världen – samtidigt som rapporten kräver en nyansering av debatten.
Stor vikt läggs vid så kallad ”subtil rasism”, där lärarnas påstådda tankar och idéer om elevers religion åsyftas. Tidigare har man även krävt att regeringen ska erkänna att ”institutionaliserad islamofobi existerar i Sverige” och att införa ”islamofobi som en egen brottsrubricering”.
I samband med attacken den 7 oktober och det efterföljande kriget arrangerade man en manifestation för barnen i Gaza, men inte för de israeliska barn som kidnappades eller dödades. Även detta illustrerar enögdheten hos Rädda barnen och dess ungdomsförbund.
Häromåret uppmärksammade Rädda barnen ihop med Malmö stad FN:s internationella dag för att bekämpa islamofobi den 15 mars. Inget ont i det, kan man tycka. Men förutom att man presenterade ovannämnda rapporter, arrangerade man ett panelsamtal om att skapa en trygg stad för alla. Och på scen, samtidigt som Palestinademonstrationer regelbundet urartade i antisemitiska ramsor och judar knappt vågade visa sig utomhus, fanns ingen mindre än – Amanj Aziz.
Naivt är bara förnamnet.
Jacob Rudenstrand är biträdande generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen