Enastående schackdrama i Singapore

Ingen ser så ensam ut som schackvärldsmästaren Ding Liren när han stirrar ut i intigheten. Han verkar inte vilja spela. Men han måste försvara sin titel. Motståndaren, den unge indiske kometen Dommaraju Gukesh, sitter redan resolut framåtlutad med ett mordlystet ansiktsuttryck. Påminner om någon av skurken Kamal Khans underhuggare i Bondfilmen Octopussy. Ding Liren har inte mycket av 007 över sig, däremot.

Alla vet att Ding mår dåligt, och har varit usel sedan han blev världsmästare. Man spår att Gukesh under de fjorton partier om världsmästartiteln som började spela i Singapore igår enkelt ska detronisera Ding.  Gukesh för de vita pjäserna i första partiet, drar först, alltid en liten fördel, och flyttar bonden framför kungen två steg, den vanligaste öppningen. Dings svar, snabbt och mindre gängse, överraskar alla: bonden framför drottningen, ett steg.

Fransk öppning kallas det. Gammal är den. Kanske inte obsolet, men inte högsta mode längre. Den tillåter vit att ta kontroll över centrum.

Ett tiotal drag senare är Dings svarta armé tillbakapressad. Vit har stormat fram i centrum. Det smäller snart, säger tv-experterna och visar på skärmar hur det kommer att gå till.

Nu är det Dings drag, men han verkar paralyserad. Fem minuter går, tio, femton, tjugofem. Experterna säger att Dings långsamhet är ett tecken på att han är psykiskt illa däran. Varför drar han inte? Efter en halvtimma flyttar han fram en ensam bonde längst ut till vänster.

En patetiskt obetydlig bonde, där spelet inte pågår. Ingen förstår. Utmanaren Gukesh för över mer slagkraft mot centrum.

Ding bryr sig inte. Kvickt flyttar han solokvisten på kanten ett steg till.

Obegripligt. Den kan ju bli slagen, men Gukesh bryr sig inte om denna lågstatusvarelse långt från händelsernas centrum, och Ding flyttar den ännu ett steg. Men nu är den lilla svarta pjäsen isolerad på sjätte raden, och vits tunga artilleri formerar sig. Tröstlöst för svart ser det ut. Men något har hänt, rubbats.

Gukesh anar oro. Dings häst gör den svarta enslingen på kanten sällskap och snart sluter den fruktade drottningen upp. Ystert och snabbt manövrerar den sorgsne världsmästaren sina pjäser. Experterna häpnar. Ding spelar ut sin fruktade motståndare med snabba precisa manövrar. När den svarta drottningen slår bort Gukeshs vita bonde som står kvar framför den frimodiga svarta inser den sturske utmanaren att inget kan hindra den äventyrslystne solokvisten på kanten att ta de två sista kliven till brädets ände, och förvandlas till en drottning. Vit ger upp.

En ensam föraktad stackare ger sig ut på en odyssé i periferin, och förändrar hela sitt universum. Öppningspartiet i schackmästerskapet var fascinerande och estetiskt fulländat. Agent 007 hade inte gjort det elegantare. Ding log på presskonferensen efteråt.