
Europas sista brandvägg fick en spricka
Tyskland är vad forskningen kallar en "militant demokrati" med särskilda förutsättningar för isolering av ytterhögerpartier.
Toppbild: Martin Meissner
Valet är över, CDU ska bilda regering med ett sargat socialdemokratiskt parti, och har utlovat en liberal ekonomiska politik för att stimulera den tyska stagnerande ekonomin. Med AfD, som förespråkar högerliberal ekonomisk politik, vore dylika reformer sannolikt enklare att genomföra. Frågan är om Tyskland är det avvikande fallet som även i längden kommer att stå emot ytterhögerns locktoner.
I Europas länder har isoleringsstrategierna gradvis luckrats upp för att helt upplösas under de senaste åren. Populistiska högerradikala partier har medverkat och agerat stödpartier i regeringar i ett flertal länder, bland annat samtliga länder i Norden. Trots löften om att aldrig öppna dörren har centerhögerpartier bjudit in dem till förhandlingar och regeringssamarbeten, som M och KD har gjort med SD i Sverige.
”Brandväggen” är en metafor för hur en förgörande eld stoppas från att spridas. ”Cordon sanitaire” är en motsvarande term med ursprung i medicinen för att beskriva isoleringspakter mot extrema politiska fenomen. Man slår en ring kring den hotande smittan för att förhindra ytterligare spridning.
Men även i Tyskland har isolering varit ineffektivt. AfD fördubblade sitt väljarmässiga stöd i söndagens val och är ett i raden av ytterhögerpartier i europeiska partisystem som intar positionen som andra eller tredje största parti i landet. Andra partier har i olika grad sakpolitiskt anpassat sig till de högerradikala partiernas restriktiva migrations- och integrationspolitik som nu är det ”nya normala” i Europa.
Ändå är bedömningen att brandväggen kommer att stå kvar i just Tyskland. Den kristdemokratiska partiledaren Friedrich Merz underströk under den tyska valkampanjen att CDU inte kommer att samarbeta med ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland (AfD).
Den tyska politiska identiteten är mot bakgrund av Tysklands historiska erfarenhet starkt förankrad i att motverka hot mot demokratin och mänskliga rättigheter.
Tyskland är ett exempel på en ”militant demokrati” där konstitutionen erbjuder möjlighet att förbjuda och granska extrema yttringar. AfD och dess ungdomsorganisation har övervakats av säkerhetspolisen och myndigheten för författningsskydd. Det ska också sägas att AfD tillhör de mer extrema partierna i den europeiska ytterhögern, både migrationsfientligt och rysslandsvänligt. Representanter från partiets radikala flygel har relativiserat nazismen och anser att Tyskland ska befrias från att bära skulden för nazimens brott, något som även Elon Musk tangerade när han talade inför partiets supportrar. AfD sparkades före Europavalet 2024 ut från partigrupperingen Identitet och Demokrati i Europaparlamentet då deras toppkandidat förminskat SS agerande i Europa under Hitlertyskland. Dessutom hade toppkandidaten agerat spion för Kina.
Men det finns tecken på sprickbildningar. Friedrick Merz, Tysklands nästa förbundskansler, sade i intervju 2023 att CDU kunde etablera samarbeten med AfD på lokal nivå efterson de ”lokala frågorna har en annan karaktär”. I januari tog CDU stöd av AfD för att få igenom en motion om mer restriktiv migrationspolitik i förbundsdagen, vilket tolkades som ett avsteg från brandmursstrategin. På lokal och delstatsnivå förekommer också vissa samarbeten. Inte ens i Tyskland är något skrivet i sten.
Ann-Cathrine Jungar är professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola och forskar om populistiska och radikala högerpartier i Europa
Valet är över, CDU ska bilda regering med ett sargat socialdemokratiskt parti, och har utlovat en liberal ekonomiska politik för att stimulera den tyska stagnerande ekonomin. Med AfD, som förespråkar högerliberal ekonomisk politik, vore dylika reformer sannolikt enklare att genomföra. Frågan är om Tyskland är det avvikande fallet som även i längden kommer att stå emot ytterhögerns locktoner.
I Europas länder har isoleringsstrategierna gradvis luckrats upp för att helt upplösas under de senaste åren. Populistiska högerradikala partier har medverkat och agerat stödpartier i regeringar i ett flertal länder, bland annat samtliga länder i Norden. Trots löften om att aldrig öppna dörren har centerhögerpartier bjudit in dem till förhandlingar och regeringssamarbeten, som M och KD har gjort med SD i Sverige.
”Brandväggen” är en metafor för hur en förgörande eld stoppas från att spridas. ”Cordon sanitaire” är en motsvarande term med ursprung i medicinen för att beskriva isoleringspakter mot extrema politiska fenomen. Man slår en ring kring den hotande smittan för att förhindra ytterligare spridning.
Men även i Tyskland har isolering varit ineffektivt. AfD fördubblade sitt väljarmässiga stöd i söndagens val och är ett i raden av ytterhögerpartier i europeiska partisystem som intar positionen som andra eller tredje största parti i landet. Andra partier har i olika grad sakpolitiskt anpassat sig till de högerradikala partiernas restriktiva migrations- och integrationspolitik som nu är det ”nya normala” i Europa.
Ändå är bedömningen att brandväggen kommer att stå kvar i just Tyskland. Den kristdemokratiska partiledaren Friedrich Merz underströk under den tyska valkampanjen att CDU inte kommer att samarbeta med ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland (AfD).
Den tyska politiska identiteten är mot bakgrund av Tysklands historiska erfarenhet starkt förankrad i att motverka hot mot demokratin och mänskliga rättigheter.
Tyskland är ett exempel på en ”militant demokrati” där konstitutionen erbjuder möjlighet att förbjuda och granska extrema yttringar. AfD och dess ungdomsorganisation har övervakats av säkerhetspolisen och myndigheten för författningsskydd. Det ska också sägas att AfD tillhör de mer extrema partierna i den europeiska ytterhögern, både migrationsfientligt och rysslandsvänligt. Representanter från partiets radikala flygel har relativiserat nazismen och anser att Tyskland ska befrias från att bära skulden för nazimens brott, något som även Elon Musk tangerade när han talade inför partiets supportrar. AfD sparkades före Europavalet 2024 ut från partigrupperingen Identitet och Demokrati i Europaparlamentet då deras toppkandidat förminskat SS agerande i Europa under Hitlertyskland. Dessutom hade toppkandidaten agerat spion för Kina.
Men det finns tecken på sprickbildningar. Friedrick Merz, Tysklands nästa förbundskansler, sade i intervju 2023 att CDU kunde etablera samarbeten med AfD på lokal nivå efterson de ”lokala frågorna har en annan karaktär”. I januari tog CDU stöd av AfD för att få igenom en motion om mer restriktiv migrationspolitik i förbundsdagen, vilket tolkades som ett avsteg från brandmursstrategin. På lokal och delstatsnivå förekommer också vissa samarbeten. Inte ens i Tyskland är något skrivet i sten.
Ann-Cathrine Jungar är professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola och forskar om populistiska och radikala högerpartier i Europa