Fake news om invandring och brott
Svenska kriminologer har länge haft en specialgren: att förneka att invandringen drivit på brottsligheten. Nu har Jerzy Sarnecki och gänget slagit till igen.
Toppbild: TT
“Fler invandrare ökar inte våldsbrotten”.
Rubrikerna haglade förra veckan, och väckte glädjetjut på vänsterhåll, kring en studie utförd av åtta forskare från fem svenska universitet. Changes in Immigrant Population Prevalence and High Violent Crime Rates in Swedish Municipalities | Journal of International Migration and Integration.
Huvudförfattare är välkände kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki, en central samhällsröst för just positionen att invandring inte driver brottslighet.
Ett argument han ofta använt har varit att totala brottsligheten inte ökat senare decennier. Ett konstigt resonemang. Brottsligheten hade ju – rent kontrafaktiskt – med lägre invandring kunnat trenda tydligt neråt. Jämför till exempel finsk och svensk mordstatistik. Finlands går ner, medan vi nästan dubblat upp sedan 2012.
En lustig teori Sarnecki ibland laborerat med, är att invandrare ersätter svenska brottslingar, enligt logiken att om langaren i gatuhörnet försvinner, kommer en ny. Men inte höll en äldre generation svenskar på med bilbränder, hedersmord och gängskjutningar?
Ett annat debatt-trick handlar om “socioekonomiska förklaringar”. Att det är dessa, inte invandringen i sig, som ligger bakom invandrarbrottslighet. Men eftersom vår mix av invandring de facto resulterat i relativt sämre socioekonomi för de nya svenskarna, så finns ju ett kausalsamband mellan faktisk invandring och brottslighet.
Och när forskare försökt rensa bort socioekonomiska faktorer kvarstår ändå en stor rest av “kulturella” förklaringar.
Vidare har Brottsförebyggande Rådet visat att den så kallade överrisken för invandrare att begå brott är minst dubbelt så stor som svenskars. Och gällande våldsbrott mycket större än så. Var och en som besökt ett svenskt fängelse vet att dömda (vålds)brottslingar sannerligen inte heter Andersson och Pettersson och Lundström och jag.
Den aktuella studien använder en metod som väcker frågetecken. Man jämför de 20 kommunerna med störst relativ våldsbrottsökning över två decennier med de 20 kommunerna med minst ökning. Parametern är anmälda våldsbrott. Man kan då visa att kommuner med många invandrare inte haft en ökning över snittet.
Men skulle detta verkligen omintetgöra ett orsakssamband mellan invandring och brott? Låt oss gå ner på marknivå. Flera av kommunerna med låg brottsökning är storstadsförorter med hög invandrarpopulation. Är det inte tänkbart – rentav sannolikt – att gängskräckvälde, bristande samhällstillit och egen rättskipning kan leda till att exempelvis Rinkebyborna låter bli att anmäla brott?
Plus att vardagsbeteendet där är starkt brottsundvikande. En kvinna går inte i kort kjol och med bar mage när solen skiner.
Brottsligheten kan alltså ha "satt sig" på en viss nivå, sett till antalet anmälningar, men ändå vara orsakad av invandring.
Men det stora frågetecknet blir förstås: När alla andra svenska studier visar att invandrare är kraftigt överrepresenterade i våldsbrottslighet, borde det inte väcka mer tvivel om just den här studiens metod? Det finns ju som bekant tre sorters lögn. Lögn, förbannad lögn – och statistik.
En annan viktig omständighet kring resultatens (bristande) relevans, pekar forskarna själva på. Asylsökande, andra generationens invandrare och illegala invandrare har exkluderats.
Eftersom dessa begår en stor del av invandrarrelaterad brottslighet, vet ni nu vad ni ska göra med den hurtfriskt problemförnekande medierapporteringen av studien:
Avfärda den som fake news.
“Fler invandrare ökar inte våldsbrotten”.
Rubrikerna haglade förra veckan, och väckte glädjetjut på vänsterhåll, kring en studie utförd av åtta forskare från fem svenska universitet. Changes in Immigrant Population Prevalence and High Violent Crime Rates in Swedish Municipalities | Journal of International Migration and Integration.
Huvudförfattare är välkände kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki, en central samhällsröst för just positionen att invandring inte driver brottslighet.
Ett argument han ofta använt har varit att totala brottsligheten inte ökat senare decennier. Ett konstigt resonemang. Brottsligheten hade ju – rent kontrafaktiskt – med lägre invandring kunnat trenda tydligt neråt. Jämför till exempel finsk och svensk mordstatistik. Finlands går ner, medan vi nästan dubblat upp sedan 2012.
En lustig teori Sarnecki ibland laborerat med, är att invandrare ersätter svenska brottslingar, enligt logiken att om langaren i gatuhörnet försvinner, kommer en ny. Men inte höll en äldre generation svenskar på med bilbränder, hedersmord och gängskjutningar?
Ett annat debatt-trick handlar om “socioekonomiska förklaringar”. Att det är dessa, inte invandringen i sig, som ligger bakom invandrarbrottslighet. Men eftersom vår mix av invandring de facto resulterat i relativt sämre socioekonomi för de nya svenskarna, så finns ju ett kausalsamband mellan faktisk invandring och brottslighet.
Och när forskare försökt rensa bort socioekonomiska faktorer kvarstår ändå en stor rest av “kulturella” förklaringar.
Vidare har Brottsförebyggande Rådet visat att den så kallade överrisken för invandrare att begå brott är minst dubbelt så stor som svenskars. Och gällande våldsbrott mycket större än så. Var och en som besökt ett svenskt fängelse vet att dömda (vålds)brottslingar sannerligen inte heter Andersson och Pettersson och Lundström och jag.
Den aktuella studien använder en metod som väcker frågetecken. Man jämför de 20 kommunerna med störst relativ våldsbrottsökning över två decennier med de 20 kommunerna med minst ökning. Parametern är anmälda våldsbrott. Man kan då visa att kommuner med många invandrare inte haft en ökning över snittet.
Men skulle detta verkligen omintetgöra ett orsakssamband mellan invandring och brott? Låt oss gå ner på marknivå. Flera av kommunerna med låg brottsökning är storstadsförorter med hög invandrarpopulation. Är det inte tänkbart – rentav sannolikt – att gängskräckvälde, bristande samhällstillit och egen rättskipning kan leda till att exempelvis Rinkebyborna låter bli att anmäla brott?
Plus att vardagsbeteendet där är starkt brottsundvikande. En kvinna går inte i kort kjol och med bar mage när solen skiner.
Brottsligheten kan alltså ha ”satt sig” på en viss nivå, sett till antalet anmälningar, men ändå vara orsakad av invandring.
Men det stora frågetecknet blir förstås: När alla andra svenska studier visar att invandrare är kraftigt överrepresenterade i våldsbrottslighet, borde det inte väcka mer tvivel om just den här studiens metod? Det finns ju som bekant tre sorters lögn. Lögn, förbannad lögn – och statistik.
En annan viktig omständighet kring resultatens (bristande) relevans, pekar forskarna själva på. Asylsökande, andra generationens invandrare och illegala invandrare har exkluderats.
Eftersom dessa begår en stor del av invandrarrelaterad brottslighet, vet ni nu vad ni ska göra med den hurtfriskt problemförnekande medierapporteringen av studien:
Avfärda den som fake news.