
Fänrik Stål analyserar Mellon
Finlandssvenska humorgruppen KAJ vann svenska Melodifestivalen med låten Bara bada bastu. Hur kan Finland slå Sverige? Fänrik Stål förklarar.
Toppbild: Anders Wiklund/TT
Sven Duvas fader var sergeant, men inte hjälpte det
Ty Sven han skolka jämt och samt och fick för många E
Med mönstringsbrevet i sin hand fick Sven panikattack
”Att kämpa för sitt land, vafalls, nu blir jag riktigt lack!”
Till verket då hans fader skred, Pliktverket ringde opp
Han ringde BUP och lärarn med, och sa: ”nu är det stopp”
”Min Sven har ADHD han, och lumpen blir hans död
Han kräver assistent minsann, och alltid särskilt stöd”
Sin son han frågade helt milt, ”min Sven, vad vill du bli?”
Och hoppades på rimligt svar, kanske ”rörmokeri”
Men Sven sin bröstkorg spände ut, på gym han gick helt visst
Med sexpack på sin mage sade gossen: ”jo, artist!”
På musikalprogrammet kom han in, till faderns chock
Fast lära text han kunde ej, blott stampa takt till rock
En konstig låt han skickade till Mellon in en dag
Och antogs ock’, otroligt nog, och gick sen till final
När SVT så såg, att alla svenskars bidrag sög
I sporrsträck på en löddrig finlandsfärja budet flög
Till pojkar som ej blott sig lärt att flitigt hugga ved
Utan som både bastat hårt, och kunde läsa med
Sven Duva gilla’ stå på scen, men loppet, det var kört
Precis som Måns han surna’ till, sa: ”nu är allt förstört”.
Men sanningen är den att Finland oftast bättre är
Det är nog ej så dumt ändå, att lumpa militärt.
Den kulan visste var den tog, det måste erkänt bli
Att ryssen ge på käften kräver folk med hut och pli
Ett curlat land där unga går i seg och bortskämd lunk
Kommer förlora varje slag – även om Epadunk
Johan Ludvig Runeberg (1804-1877), finlandssvensk författare och poet, beskrev det svenskryska kriget 1808-1809 i Fänrik Ståls Sägner.
Sven Duvas fader var sergeant, men inte hjälpte det
Ty Sven han skolka jämt och samt och fick för många E
Med mönstringsbrevet i sin hand fick Sven panikattack
”Att kämpa för sitt land, vafalls, nu blir jag riktigt lack!”
Till verket då hans fader skred, Pliktverket ringde opp
Han ringde BUP och lärarn med, och sa: ”nu är det stopp”
”Min Sven har ADHD han, och lumpen blir hans död
Han kräver assistent minsann, och alltid särskilt stöd”
Sin son han frågade helt milt, ”min Sven, vad vill du bli?”
Och hoppades på rimligt svar, kanske ”rörmokeri”
Men Sven sin bröstkorg spände ut, på gym han gick helt visst
Med sexpack på sin mage sade gossen: ”jo, artist!”
På musikalprogrammet kom han in, till faderns chock
Fast lära text han kunde ej, blott stampa takt till rock
En konstig låt han skickade till Mellon in en dag
Och antogs ock’, otroligt nog, och gick sen till final
När SVT så såg, att alla svenskars bidrag sög
I sporrsträck på en löddrig finlandsfärja budet flög
Till pojkar som ej blott sig lärt att flitigt hugga ved
Utan som både bastat hårt, och kunde läsa med
Sven Duva gilla’ stå på scen, men loppet, det var kört
Precis som Måns han surna’ till, sa: ”nu är allt förstört”.
Men sanningen är den att Finland oftast bättre är
Det är nog ej så dumt ändå, att lumpa militärt.
Den kulan visste var den tog, det måste erkänt bli
Att ryssen ge på käften kräver folk med hut och pli
Ett curlat land där unga går i seg och bortskämd lunk
Kommer förlora varje slag – även om Epadunk
Johan Ludvig Runeberg (1804-1877), finlandssvensk författare och poet, beskrev det svenskryska kriget 1808-1809 i Fänrik Ståls Sägner.