Fänrik Stål analyserar Mellon

Finlandssvenska humorgruppen KAJ vann svenska Melodifestivalen med låten Bara bada bastu. Hur kan Finland slå Sverige? Fänrik Stål förklarar.

Text:

Toppbild: Anders Wiklund/TT

Toppbild: Anders Wiklund/TT

Sven Duvas fader var sergeant, men inte hjälpte det

Ty Sven han skolka jämt och samt och fick för många E

Med mönstringsbrevet i sin hand fick Sven panikattack

”Att kämpa för sitt land, vafalls, nu blir jag riktigt lack!”

Till verket då hans fader skred, Pliktverket ringde opp

Han ringde BUP och lärarn med, och sa: ”nu är det stopp”

”Min Sven har ADHD han, och lumpen blir hans död

Han kräver assistent minsann, och alltid särskilt stöd”

Sin son han frågade helt milt, ”min Sven, vad vill du bli?”

Och hoppades på rimligt svar, kanske ”rörmokeri”

Men Sven sin bröstkorg spände ut, på gym han gick helt visst

Med sexpack på sin mage sade gossen: ”jo, artist!”

På musikalprogrammet kom han in, till faderns chock

Fast lära text han kunde ej, blott stampa takt till rock

En konstig låt han skickade till Mellon in en dag

Och antogs ock’, otroligt nog, och gick sen till final

När SVT så såg, att alla svenskars bidrag sög

I sporrsträck på en löddrig finlandsfärja budet flög  

Till pojkar som ej blott sig lärt att flitigt hugga ved

Utan som både bastat hårt, och kunde läsa med

Sven Duva gilla’ stå på scen, men loppet, det var kört

Precis som Måns han surna’ till, sa: ”nu är allt förstört”.

Men sanningen är den att Finland oftast bättre är

Det är nog ej så dumt ändå, att lumpa militärt.   

Den kulan visste var den tog, det måste erkänt bli

Att ryssen ge på käften kräver folk med hut och pli

Ett curlat land där unga går i seg och bortskämd lunk

Kommer förlora varje slag – även om Epadunk   

Johan Ludvig Runeberg (1804-1877), finlandssvensk författare och poet, beskrev det svenskryska kriget 1808-1809 i Fänrik Ståls Sägner.

Sven Duvas fader var sergeant, men inte hjälpte det

Ty Sven han skolka jämt och samt och fick för många E

Med mönstringsbrevet i sin hand fick Sven panikattack

”Att kämpa för sitt land, vafalls, nu blir jag riktigt lack!”

Till verket då hans fader skred, Pliktverket ringde opp

Han ringde BUP och lärarn med, och sa: ”nu är det stopp”

”Min Sven har ADHD han, och lumpen blir hans död

Han kräver assistent minsann, och alltid särskilt stöd”

Sin son han frågade helt milt, ”min Sven, vad vill du bli?”

Och hoppades på rimligt svar, kanske ”rörmokeri”

Men Sven sin bröstkorg spände ut, på gym han gick helt visst

Med sexpack på sin mage sade gossen: ”jo, artist!”

På musikalprogrammet kom han in, till faderns chock

Fast lära text han kunde ej, blott stampa takt till rock

En konstig låt han skickade till Mellon in en dag

Och antogs ock’, otroligt nog, och gick sen till final

När SVT så såg, att alla svenskars bidrag sög

I sporrsträck på en löddrig finlandsfärja budet flög  

Till pojkar som ej blott sig lärt att flitigt hugga ved

Utan som både bastat hårt, och kunde läsa med

Sven Duva gilla’ stå på scen, men loppet, det var kört

Precis som Måns han surna’ till, sa: ”nu är allt förstört”.

Men sanningen är den att Finland oftast bättre är

Det är nog ej så dumt ändå, att lumpa militärt.   

Den kulan visste var den tog, det måste erkänt bli

Att ryssen ge på käften kräver folk med hut och pli

Ett curlat land där unga går i seg och bortskämd lunk

Kommer förlora varje slag – även om Epadunk   

Johan Ludvig Runeberg (1804-1877), finlandssvensk författare och poet, beskrev det svenskryska kriget 1808-1809 i Fänrik Ståls Sägner.

Text:

Toppbild: Anders Wiklund/TT