Får man uppföra sig vedervärdigt och ändå bli svensk medborgare?
I morgon läggs vandelsutredningen fram – stor debatt att vänta.
Toppbild: Oscar Olsson/TT
Tidö-regeringen har fått mandat från väljarna om hårdare tag mot invandring i allmänhet och mot invandrare som beter sig illa i synnerhet. Men när vandelsutredningen läggs fram i morgon är det efter flera förseningar. Det säger något om frågans politiska känslighet.
Missnöjet växer sannolikt för varje nytt fall som inträffar. Som när en afghansk 24-årig man i höstas blev svensk medborgare mellan två våldtäktsutredningar. Redan 2023 var mannen misstänkt för en grov våldtäkt och blev medborgare trots att fallet inte hade avskrivits från tingsrätten. Därefter åtalades han för ytterligare två våldtäkter på ett sjukhus där han arbetade som vårdare.
På liknande sätt var det med den 16-åring som 2022 sköt ihjäl den 54-årige ordningsvakten Fredrik Andersson. 16-åringen blev svensk medborgare då han var misstänkt.
Beviljandet av medborgarskap till grovt brottsmisstänkta individer har varit möjligt eftersom det inte finns något i lagen som säger att du måste vara hederlig för att erhålla ditt medborgarskap. Endast om du är dömd för brott riskerar du att gå miste om ditt uppehållstillstånd. Med betoning på "riskerar".
Det krävs nämligen inte bara att någon är dömd – personen ska också utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet. Det är en bedömning som görs i varje enskilt fall, ofta av Migrationsverket enligt interna riktlinjer.
Och som Riksrevisionen konstaterade bara härom veckan har det varit mycket ovanligt att Migrationsverket genomför muntliga utredningar eller ställer muntliga frågor till sökande via telefon i samband med medborgarskapsärenden. I de flesta fallen har de förlitat sig på uppgifterna i den skriftliga ansökan.
I mars förra året meddelade polisen att 48 000 personer i Sverige är kopplade till kriminella nätverk. Av dessa hade hela 88 procent ett svenskt medborgarskap. Samtidigt visar andra undersökningar att omkring 40 procent av de grovt gängkriminella är utrikes födda (94 procent hade minst en utrikesfödd förälder). Det väcker frågan om hur många av de gängkriminella som hade blivit svenska medborgare om ett vandelskrav hade funnits.
Nu vill Tidöpartierna att hederligt levnadsätt ska vara en förutsättning för att en person ska få behålla sitt uppehållstillstånd i Sverige – även om man inte har begått brott. Brister i levnadssätt – såsom bidragsfusk, skulder, samröre med kriminella eller extremistmiljöer, oärlig försörjning eller missbruk – ska kunna leda till avslag eller återkallelse av uppehållstillstånd.
Krav på god vandel finns i våra nordiska grannländer. Danmark höjde för tio år sedan kraven rejält. ”De som får medborgarskap är de som är lämpliga”, sa dåvarande integrationsminister Inger Stöjberg. ”Det är de som behärskar det danska språket, är självförsörjande och håller sig borta från kriminalitet”.
Sverige har däremot länge hållit toleransens fana högt på migrationsrättens område – varför vi kan vänta oss hårda debatter både när utredningen presenteras och inför den proposition som så småningom hamnar på riksdagens bord.
Tidö-regeringen har fått mandat från väljarna om hårdare tag mot invandring i allmänhet och mot invandrare som beter sig illa i synnerhet. Men när vandelsutredningen läggs fram i morgon är det efter flera förseningar. Det säger något om frågans politiska känslighet.
Missnöjet växer sannolikt för varje nytt fall som inträffar. Som när en afghansk 24-årig man i höstas blev svensk medborgare mellan två våldtäktsutredningar. Redan 2023 var mannen misstänkt för en grov våldtäkt och blev medborgare trots att fallet inte hade avskrivits från tingsrätten. Därefter åtalades han för ytterligare två våldtäkter på ett sjukhus där han arbetade som vårdare.
På liknande sätt var det med den 16-åring som 2022 sköt ihjäl den 54-årige ordningsvakten Fredrik Andersson. 16-åringen blev svensk medborgare då han var misstänkt.
Beviljandet av medborgarskap till grovt brottsmisstänkta individer har varit möjligt eftersom det inte finns något i lagen som säger att du måste vara hederlig för att erhålla ditt medborgarskap. Endast om du är dömd för brott riskerar du att gå miste om ditt uppehållstillstånd. Med betoning på ”riskerar”.
Det krävs nämligen inte bara att någon är dömd – personen ska också utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet. Det är en bedömning som görs i varje enskilt fall, ofta av Migrationsverket enligt interna riktlinjer.
Och som Riksrevisionen konstaterade bara härom veckan har det varit mycket ovanligt att Migrationsverket genomför muntliga utredningar eller ställer muntliga frågor till sökande via telefon i samband med medborgarskapsärenden. I de flesta fallen har de förlitat sig på uppgifterna i den skriftliga ansökan.
I mars förra året meddelade polisen att 48 000 personer i Sverige är kopplade till kriminella nätverk. Av dessa hade hela 88 procent ett svenskt medborgarskap. Samtidigt visar andra undersökningar att omkring 40 procent av de grovt gängkriminella är utrikes födda (94 procent hade minst en utrikesfödd förälder). Det väcker frågan om hur många av de gängkriminella som hade blivit svenska medborgare om ett vandelskrav hade funnits.
Nu vill Tidöpartierna att hederligt levnadsätt ska vara en förutsättning för att en person ska få behålla sitt uppehållstillstånd i Sverige – även om man inte har begått brott. Brister i levnadssätt – såsom bidragsfusk, skulder, samröre med kriminella eller extremistmiljöer, oärlig försörjning eller missbruk – ska kunna leda till avslag eller återkallelse av uppehållstillstånd.
Krav på god vandel finns i våra nordiska grannländer. Danmark höjde för tio år sedan kraven rejält. ”De som får medborgarskap är de som är lämpliga”, sa dåvarande integrationsminister Inger Stöjberg. ”Det är de som behärskar det danska språket, är självförsörjande och håller sig borta från kriminalitet”.
Sverige har däremot länge hållit toleransens fana högt på migrationsrättens område – varför vi kan vänta oss hårda debatter både när utredningen presenteras och inför den proposition som så småningom hamnar på riksdagens bord.