Forskare fast med galning på Antarktis – vi har sett temat förut
Klassiskt motiv i litteratur och film, skriver Dan Korn om verklighetens drama på Sydpolen.
"Här är kallt som i helvetets förgård."
Så brukade en klasskamrat till mig säga. När vi invände att där borde det väl vara varmt, svarade han att för att göra den olidliga värmen i helvetet värre var det kallt i förgården.
Numera har jag förstått att min klasskamrat var en ovanligt beläst yngling. Motivet med att det är iskallt i en del av helvetet återfinns både hos Dante i ”Inferno” och hos John Milton i ”Paradise Lost” (1667). Hos Dante är det helvetets lägsta cirkel som är frusen. Hos Milton färdas Satan över landskap av is, där hoppet aldrig kan spira.
För oss som är vana vid is och snö uppfattas den gamla svartnade snödrivan och snöslask som obehag, medan nysnö gärna ses som rent och vitt. Men en dröm kan förvandlas till mardröm och ”Det bor en orm i varje paradis”, som Zarah Leander sjöng 1931.
Några som just nu upplever detta är de forskare från Sydafrika som sitter insnöade på forskningsstationen Sanae IV på Antarktis. Säkerligen från början fyllda av spänning och tillförsikt för det stora äventyret. Men planen att bo på forskningsstationen ett år blev olidlig, eftersom en av forskarna har blivit galen. Han har begått sexuella övergrepp och hotat att döda de andra. Men det är mer eller mindre omöjligt att ta sig därifrån och lär så vara länge än.
Historien påminner på ett kusligt sätt om skräckfilmen ”The Thing” från 1982, där en varelse som kan anta andra levande organismers utseende grävs upp ur isen på Antarktis av ett forskarteam och sedan skapar kaos då den övertar forskarnas utseenden, så att allt förvandlas till ett hobbesianskt allas krig mot alla. Slutet, då bara två av forskarna överlever och inser att ”tinget” dödats men att de själva snart fryser ihjäl, är inte uppmuntrande, trots att de delar en flaska whisky i samförstånd.
Då inger Stanley Kubricks ”The Shining” från 1980, lite mera hopp. Familjen bestående av pappa, mamma och son ska vakta ett stängt hotell i Klippiga bergen över vintern. Pappan drabbas av vansinne efter att ha upplevt en mängd övernaturliga skräckscener och försöker mörda sin hustru och son. Men sonen lurar ut fadern i hotellets stora labyrint, där han fryser ihjäl, medan mamman och sonen lyckas fly längs igensnöade vägar.
Och vi i Sverige kan tänka på att den mest kända scenen, där fadern med en yxa hugger upp ett hål i en gammaldags spegeldörr, är en direkt kopia från en scen i Victor Sjöströms klassiska stumfilm ”Körkarlen” från 1921, efter Selma Lagerlöfs novell.
Dan Korn är författare, folklivsskildrare och rabbin, bosatt i Storbritannien.
”Här är kallt som i helvetets förgård.”
Så brukade en klasskamrat till mig säga. När vi invände att där borde det väl vara varmt, svarade han att för att göra den olidliga värmen i helvetet värre var det kallt i förgården.
Numera har jag förstått att min klasskamrat var en ovanligt beläst yngling. Motivet med att det är iskallt i en del av helvetet återfinns både hos Dante i ”Inferno” och hos John Milton i ”Paradise Lost” (1667). Hos Dante är det helvetets lägsta cirkel som är frusen. Hos Milton färdas Satan över landskap av is, där hoppet aldrig kan spira.
För oss som är vana vid is och snö uppfattas den gamla svartnade snödrivan och snöslask som obehag, medan nysnö gärna ses som rent och vitt. Men en dröm kan förvandlas till mardröm och ”Det bor en orm i varje paradis”, som Zarah Leander sjöng 1931.
Några som just nu upplever detta är de forskare från Sydafrika som sitter insnöade på forskningsstationen Sanae IV på Antarktis. Säkerligen från början fyllda av spänning och tillförsikt för det stora äventyret. Men planen att bo på forskningsstationen ett år blev olidlig, eftersom en av forskarna har blivit galen. Han har begått sexuella övergrepp och hotat att döda de andra. Men det är mer eller mindre omöjligt att ta sig därifrån och lär så vara länge än.
Historien påminner på ett kusligt sätt om skräckfilmen ”The Thing” från 1982, där en varelse som kan anta andra levande organismers utseende grävs upp ur isen på Antarktis av ett forskarteam och sedan skapar kaos då den övertar forskarnas utseenden, så att allt förvandlas till ett hobbesianskt allas krig mot alla. Slutet, då bara två av forskarna överlever och inser att ”tinget” dödats men att de själva snart fryser ihjäl, är inte uppmuntrande, trots att de delar en flaska whisky i samförstånd.
Då inger Stanley Kubricks ”The Shining” från 1980, lite mera hopp. Familjen bestående av pappa, mamma och son ska vakta ett stängt hotell i Klippiga bergen över vintern. Pappan drabbas av vansinne efter att ha upplevt en mängd övernaturliga skräckscener och försöker mörda sin hustru och son. Men sonen lurar ut fadern i hotellets stora labyrint, där han fryser ihjäl, medan mamman och sonen lyckas fly längs igensnöade vägar.
Och vi i Sverige kan tänka på att den mest kända scenen, där fadern med en yxa hugger upp ett hål i en gammaldags spegeldörr, är en direkt kopia från en scen i Victor Sjöströms klassiska stumfilm ”Körkarlen” från 1921, efter Selma Lagerlöfs novell.
Dan Korn är författare, folklivsskildrare och rabbin, bosatt i Storbritannien.