Gymnasievalet avslöjade vårt största problem
Skapa yrkesprogram som ger jobb direkt, med frivilliga påbyggnadsår för den som vill in på universitet, föreslår rektor Linnea Lindquist.
Toppbild: Claudio Bresciani / TT
Sedan årets gymnasieval stängde i måndags har det rapporterats att alltför få elever söker yrkesprogrammen, som med de nya reglerna har dimensionerats efter arbetsmarknadens behov. Anledningen till de nya reglerna är att man vill underlätta etableringen på arbetsmarknaden för unga vuxna. Man hoppas även att kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska bli bättre.
Det har länge varit känt att det finns ett samband mellan hur många gymnasiepoäng man samlar ihop och hur lyckad etableringen på arbetsmarknaden blir. Att locka tillbaka eleverna till yrkesprogrammen är därför en ödesfråga för Sveriges kompetensförsörjning. Gymnasieskolans yrkesprogram ger grundläggande högskolebehörighet. Det innebär att det är högt uppsatta krav för att komma in, och programmen är teoretiskt tunga när man väl har fått en plats.
Jag ser främst tre anledningar till att färre elever vill läsa yrkesprogram.
- Yrkesprogram har låg status.
- De är för teoretiskt tunga eftersom alla program ska ge grundläggande högskolebehörighet.
- Behörighetsreglerna är inte verklighetsförankrade.
Regeringen har förstått att vi har ett problem. Därför tillsatte man efter valet en utredning om fler vägar till arbetslivet som presenterade sina förslag förra året. Utredningen föreslår att man ska inrätta valbara yrkesutbildningar för elever som inte är behöriga till nuvarande yrkesprogram. De ska ge färre gymnasiepoäng och ha tyngdpunkten på yrkeskunskaper.
Det finns en risk att det skapar ett A- och B-lag där elever på yrkesprogrammen ses som mer kompetenta eftersom de har läst ett yrkesprogram som ger högskolebehörighet. Å andra sidan kan elever från de valbara yrkesprogrammen få så mycket yrkeskunskaper att de sopar banan med dem som tvingades traggla matematik och grammatik när de helst av allt bara vill meka med bilar.
Med nuvarande regelverk måste man ha godkänt i svenska, matematik och engelska samt fem andra ämnen för att komma in på ett yrkesprogram. Man kan alltså inte gå en frisörutbildning om man inte har minst ett E i engelska och har man ett E, och därmed behörighet, kommer man att behöva läsa teoretiska ämnen även på gymnasiet oavsett om man vill det eller inte. Det tror jag är dåligt om vi vill att fler ungdomar ska utbilda sig till ett yrke under sin gymnasietid.
För att locka tillbaka eleverna måste statusen för yrkesprogrammen höjas och dimensioneringen av utbudet måste bli mer träffsäker och relevant. Vi måste också inse hur idiotiskt det är att det saknas en plan B för alla elever efter grundskolan.
Alla problem går att lösa om man är lite kreativ. Här är mitt förslag:
-Skapa yrkesutbildningar som ger just den kunskap man behöver för att börja arbeta direkt.
-Den som vill läsa in högskolebehörighet kan gå ett eller två basår som är helt och hållet teoretiska. Det skulle ge en större flexibilitet för de 16-åringar som inte vet vad de vill bli. Under år två skulle man då välja om man vill läsa den kortare yrkesutbildningen, eller bygga på med teoretiskt basår.
Regeringen måste börja tänka utanför boxen.
Sedan årets gymnasieval stängde i måndags har det rapporterats att alltför få elever söker yrkesprogrammen, som med de nya reglerna har dimensionerats efter arbetsmarknadens behov. Anledningen till de nya reglerna är att man vill underlätta etableringen på arbetsmarknaden för unga vuxna. Man hoppas även att kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska bli bättre.
Det har länge varit känt att det finns ett samband mellan hur många gymnasiepoäng man samlar ihop och hur lyckad etableringen på arbetsmarknaden blir. Att locka tillbaka eleverna till yrkesprogrammen är därför en ödesfråga för Sveriges kompetensförsörjning. Gymnasieskolans yrkesprogram ger grundläggande högskolebehörighet. Det innebär att det är högt uppsatta krav för att komma in, och programmen är teoretiskt tunga när man väl har fått en plats.
Jag ser främst tre anledningar till att färre elever vill läsa yrkesprogram.
- Yrkesprogram har låg status.
- De är för teoretiskt tunga eftersom alla program ska ge grundläggande högskolebehörighet.
- Behörighetsreglerna är inte verklighetsförankrade.
Regeringen har förstått att vi har ett problem. Därför tillsatte man efter valet en utredning om fler vägar till arbetslivet som presenterade sina förslag förra året. Utredningen föreslår att man ska inrätta valbara yrkesutbildningar för elever som inte är behöriga till nuvarande yrkesprogram. De ska ge färre gymnasiepoäng och ha tyngdpunkten på yrkeskunskaper.
Det finns en risk att det skapar ett A- och B-lag där elever på yrkesprogrammen ses som mer kompetenta eftersom de har läst ett yrkesprogram som ger högskolebehörighet. Å andra sidan kan elever från de valbara yrkesprogrammen få så mycket yrkeskunskaper att de sopar banan med dem som tvingades traggla matematik och grammatik när de helst av allt bara vill meka med bilar.
Med nuvarande regelverk måste man ha godkänt i svenska, matematik och engelska samt fem andra ämnen för att komma in på ett yrkesprogram. Man kan alltså inte gå en frisörutbildning om man inte har minst ett E i engelska och har man ett E, och därmed behörighet, kommer man att behöva läsa teoretiska ämnen även på gymnasiet oavsett om man vill det eller inte. Det tror jag är dåligt om vi vill att fler ungdomar ska utbilda sig till ett yrke under sin gymnasietid.
För att locka tillbaka eleverna måste statusen för yrkesprogrammen höjas och dimensioneringen av utbudet måste bli mer träffsäker och relevant. Vi måste också inse hur idiotiskt det är att det saknas en plan B för alla elever efter grundskolan.
Alla problem går att lösa om man är lite kreativ. Här är mitt förslag:
-Skapa yrkesutbildningar som ger just den kunskap man behöver för att börja arbeta direkt.
-Den som vill läsa in högskolebehörighet kan gå ett eller två basår som är helt och hållet teoretiska. Det skulle ge en större flexibilitet för de 16-åringar som inte vet vad de vill bli. Under år två skulle man då välja om man vill läsa den kortare yrkesutbildningen, eller bygga på med teoretiskt basår.
Regeringen måste börja tänka utanför boxen.