Harvard läser lusen av Trump
Imponerande svar – svenska universitetet hade inte kunnat göra samma sak, skriver Bo Rothstein.
Sedan Trump-administrationen tillträdde i januari har den aggressivt riktat in sig på landets universitet. Man hotar med att stoppa mycket stora forskningsanslag om inte universiteten accepterar ett stort antal politiska krav som huvudsakligen innebär ingrepp i vad som innefattas i begreppet akademisk frihet.
Först ut var Columbiauniversitet i New York som till mångas förundran valde att foga sig. I förra veckan gav man sig på Harvard som är det kanske mest ansedda lärosätet inte bara i USA utan också globalt. Om inte Harvard fogar sig hotar Trump-administrationen med att dra in 9 miljarder dollar i anslag, dvs runt 100 miljarder kronor!
Skrivelsen som Trump-administrationen skickade till Harvard den 11 april är omfattande och ställer en lång rad krav. Bland dessa finns en genomgripande förändring av hur universitet styrs, som kraftigt skulle minska studenters och forskares inflytande.
Enbart de forskare som stöder skrivelsen från Trump-regeringen skall få utöva något inflytande över universitetets angelägenheter. Vidare kräver man rätt att utföra revision av rekryteringen av studenter och forskare. Till detta kommer att internationella studenter som är kritiska till ”amerikanska värderingar” skall rapporteras till myndigheterna.
Ytterligare krav är att en av regeringen godkänd extern granskningsgrupp skall se till att undervisning och forskning har en tillräcklig ideologisk bredd av ståndpunkter. Om så inte är fallet måste man nyrekrytera för att åstadkomma det. Man kräver också att alla åtgärdsprogram som handlar om att öka mångfald, likabehandling och inkludering skall stoppas och dess personal avskedas.
Harvards ledning har i ett mycket kraftfullt och imponerande sakligt svar gjort klart att man inte kommer att ge upp sitt oberoende eller avsäga sig sina i konstitutionen stipulerade rättigheter. ”Ingen regering – oavsett vilket parti som sitter vid makten – bör diktera vad privata universitet kan lära ut, vem de kan anta och anställa och vilka studier och utredningar de kan ägna sig åt”, skriver man.
Harvard, som är en privat stiftelse, är världens rikaste universitet och sitter på donationsmedel som lär uppgå till 54 miljarder dollar så man har råd att stå på sig ett tag. Detta blir en kamp mellan det liberala och det auktoritära USA.
En reflektion man kan göra är vad svenska universitet skulle kunnat göra om man utsattes för liknande ingrepp som nu Trump-administrationen utsätter de amerikanska universiteten för. Svaret är - ingenting.
Svenska universitet är myndigheter som lyder under regeringen. De har varken rättsliga eller ekonomiska möjligheter att stå emot ett liknande angrepp. Förslag om att öka universitetens autonomi har presenterats, men några konkreta förslag har inte synts till. Vi är visserligen långt ifrån Trumpismens auktoritära ambitioner i Sverige. Men det finns anledning att minnas att när den sittande regeringen valde att med de mest konstlade argument kraftigt minska universitetsstyrelsernas mandattid, då valde universiteten att böja sig. Och vi har inte varit fria från ideologiska pekpinnar om vilka teoretiska perspektiv man som forskare måste anpassa sig till när man söker anslag från Vetenskapsrådet och andra statliga forskningsfinansiärer.
Dessutom - vi har en statlig myndighet som föreskriver vilket teoretiskt perspektiv forskare bör använda när de studerar jämställdhet.
Bo Rothstein är professor emeritus i statskunskap och grundare av Quality of Government-institutet.
Sedan Trump-administrationen tillträdde i januari har den aggressivt riktat in sig på landets universitet. Man hotar med att stoppa mycket stora forskningsanslag om inte universiteten accepterar ett stort antal politiska krav som huvudsakligen innebär ingrepp i vad som innefattas i begreppet akademisk frihet.
Först ut var Columbiauniversitet i New York som till mångas förundran valde att foga sig. I förra veckan gav man sig på Harvard som är det kanske mest ansedda lärosätet inte bara i USA utan också globalt. Om inte Harvard fogar sig hotar Trump-administrationen med att dra in 9 miljarder dollar i anslag, dvs runt 100 miljarder kronor!
Skrivelsen som Trump-administrationen skickade till Harvard den 11 april är omfattande och ställer en lång rad krav. Bland dessa finns en genomgripande förändring av hur universitet styrs, som kraftigt skulle minska studenters och forskares inflytande.
Enbart de forskare som stöder skrivelsen från Trump-regeringen skall få utöva något inflytande över universitetets angelägenheter. Vidare kräver man rätt att utföra revision av rekryteringen av studenter och forskare. Till detta kommer att internationella studenter som är kritiska till ”amerikanska värderingar” skall rapporteras till myndigheterna.
Ytterligare krav är att en av regeringen godkänd extern granskningsgrupp skall se till att undervisning och forskning har en tillräcklig ideologisk bredd av ståndpunkter. Om så inte är fallet måste man nyrekrytera för att åstadkomma det. Man kräver också att alla åtgärdsprogram som handlar om att öka mångfald, likabehandling och inkludering skall stoppas och dess personal avskedas.
Harvards ledning har i ett mycket kraftfullt och imponerande sakligt svar gjort klart att man inte kommer att ge upp sitt oberoende eller avsäga sig sina i konstitutionen stipulerade rättigheter. ”Ingen regering – oavsett vilket parti som sitter vid makten – bör diktera vad privata universitet kan lära ut, vem de kan anta och anställa och vilka studier och utredningar de kan ägna sig åt”, skriver man.
Harvard, som är en privat stiftelse, är världens rikaste universitet och sitter på donationsmedel som lär uppgå till 54 miljarder dollar så man har råd att stå på sig ett tag. Detta blir en kamp mellan det liberala och det auktoritära USA.
En reflektion man kan göra är vad svenska universitet skulle kunnat göra om man utsattes för liknande ingrepp som nu Trump-administrationen utsätter de amerikanska universiteten för. Svaret är – ingenting.
Svenska universitet är myndigheter som lyder under regeringen. De har varken rättsliga eller ekonomiska möjligheter att stå emot ett liknande angrepp. Förslag om att öka universitetens autonomi har presenterats, men några konkreta förslag har inte synts till. Vi är visserligen långt ifrån Trumpismens auktoritära ambitioner i Sverige. Men det finns anledning att minnas att när den sittande regeringen valde att med de mest konstlade argument kraftigt minska universitetsstyrelsernas mandattid, då valde universiteten att böja sig. Och vi har inte varit fria från ideologiska pekpinnar om vilka teoretiska perspektiv man som forskare måste anpassa sig till när man söker anslag från Vetenskapsrådet och andra statliga forskningsfinansiärer.
Dessutom – vi har en statlig myndighet som föreskriver vilket teoretiskt perspektiv forskare bör använda när de studerar jämställdhet.
Bo Rothstein är professor emeritus i statskunskap och grundare av Quality of Government-institutet.