Verkligheten trilskas redan med Trump

En sak verkar anti-Trumpisterna och Donald Trump själv vara ense om: han är allsmäktig. Häromdagen kunde vi läsa en professor i statsvetenskap, särskilt inriktad på demokratistudier, berätta att sannolikheten är 99 procent att Donald Trump under de kommande fyra åren kommer att ”avskaffa demokratin” i USA.

Alltså hela det system av folkvalda representanter på alla nivåer från lokalsamhälle, via delstater till presidenten själv. Inte illa.

Det är möjligt att Trump och hans MAGA-armé tolkar valet som att presidenten i själva verket blivit vald till envåldshärskare, men det verkar vara bortom tvivel att hans kritiker tror att han blivit det.

Och det kommer säkert att bli fyra turbulenta år. Men mycket kommer att bestå av den sortens kamp som en allsmäktig inte behöver bekymra sig över. Och av förluster och reträtter. Kort sagt: av politik.

Det har redan börjat. Donald Trump har inte ens sett till att kriget i Ukraina upphört — något han visste att han kunde göra på 24 timmar, bara han blev vald — innan han fått släppa ett par av sina vildaste nomineringar och ägnat tid till förhandlingar, hot och löften för att få en talman vald i representanthuset. Han har fått lov att hantera en växande klyfta mellan Musk-trumparna och MAGA-trumparna om invandringen, och den klyftan har inte minskat. Det blir en långkörare. Han är i desperat behov av att öka statsskulden, men har kongressledamöter som trilskas och kräver att sedelpressarna stoppas.

Och då har han ändå inte tillträtt.

När han väl tillträtt börjar det på riktigt. Då kommer en del av hans vildsinta utnämningar av underkvalificerade personer att straffa sig. Och han kommer att få lov att retirera, byta ut, backa, tänka om. Och världen går vidare — Ukraina, Israel, Iran, Kina, Taiwan, Nato, Syrien, Ryssland — utan att vänta på Donald Trumps önskemål om vilken väg den ska ta. Han kommer att få lov att reagera, antagligen mer än han kommer att kunna agera. Så blir det nästan alltid för amerikanska presidenter, särskilt för dem som lovar att sätta ”Amerika först”.

Man ska inte underskatta vad Trump kan ställa till med. Man ska inte heller överskatta hans förmåga att göra det. Har Donald Trump makten att, till skillnad från alla andra presidenter i USA:s historia, frigöra sig från politikens mest enerverande, nermalande och grundläggande drag?

Min gissning är att svaret, med en sannolikhet på 99 procent, är nej.