KU skjuter upp granskning, Landerholmaffären i repris i valrörelsen
Att schavottera i KU-förhör i valrörelsen är det sista regeringen Kristersson behöver, skriver Jonas Gummesson.
Mitt under valrörelsen, i början av juni 2026, kommer Konstitutionsutskottet, KU, att presentera sina slutsatser i ett granskningsbetänkande vid en pressträff i riksdagen.
Det kan låta odramatiskt, ett granskningsbetänkande från KU kommer varje år, men nu är omständigheterna speciella. Statsminister Ulf Kristerssons roll i Landerholmskandalen kommer att tilldra sig det överlägset största intresset - bara tre månader före valet den 13 september.
KU meddelade nämligen på torsdagen att ärendet Landerholm inte finns med i detta års betänkande utan skjuts upp. I bästa fall - för regeringen - hade det annars hunnit fallit i glömska 2026, oavsett KU kommit fram till.
KU ska återkomma med en motivering till varför ärendet bordläggs. Ett skäl kan vara nya uppgifter som knyter händelseförloppet närmare statsministern, ett annat att man vill invänta den rättsliga processen. Plus att det är ett omfattande ärende.
Detta är dåliga nyheter för regeringen Kristersson.
Granskningsärendet kommer att pågå under stora delar av vårriksdagen nästa år. Landerholm, Kristersson och ett antal nära medarbetare kommer att kallas till utfrågningar i utskottet, under maximalt medietryck får man förmoda. Även opolitiska tjänstemän kommer att kallas till utskottet för att ge sin version av det inträffade. Landerholm står åtalad för vårdslöshet med hemlig uppgift efter att en städerska på Gällöfsta kursgård med koppling till islamistisk extremistmiljö hittat dokumenten. I och med det betraktas uppgifterna som röjda. Exakt vad innehållet består av är fortfarande inte känt, inte heller vilken sekretessgrad det rör sig om.
Landerholm kan dömas till fängelse eller böter vid en fällande dom. Själv förnekar han brott.
Redan nu står det klart att Regeringskansliets berättelser går isär. Säkerhetschefen Fredrik Agermark kände exempelvis inte till att de bortglömda handlingarna förvarades i ett olåst skåp, inte ett låst skåp som Landerholm skrev i ett inlägg på X efter att DN avslöjat det hela. Det rörde sig heller inte om ”ett dokument” utan om flera, fortfarande oklart hur många. ”Jag vet att man har tagit fram talepunkter i det här men det här får han stå för själv. För det här är inte min bild”, säger säkerhetschefen i Säpos förhör.”
Uppgifterna om talepunkter ligger till grund för Landerholms enligt Säpos bedömning vilseledande X-inlägg. Det gör att saken kryper närmare statsminister Kristersson eftersom arbetet med talepunkterna enligt Säpos utredning försiggick i statsrådsberedningen.
DN har tagit fram mailloggar från statsrådsberedningen den kväll inlägget formulerades. Där återfinns två nära medarbetare till statsministern: statssekreteraren Per Claréus och presschefen Siri Steijer, som skickade ett mail med rubriken ”Text” till Landerholm två timmar innan X-inlägget publicerades.
”Jag hjälpte Henrik Landerholm att föra samman olika delar av en text som han beslutat lägga ut på X, med synpunkter och inspel från olika experter på Regeringskansliet”, uppger Siri Steijer i ett sms till DN.
Hanteringen kan utan större fantasi tyda på en medveten mörkläggning av händelseförloppet. Syftet skulle i så fall ha varit att undvika en polisanmälan mot Landerholm. Avgörande är vem som regisserade det hela på vems uppdrag. På sista raden kokar det ner till den klassiska frågan om vem som visste vad och när.
Våren 2006 fick en rad ministrar och tjänstemän schavottera i KU när granskningen av regeringens hantering av tsunamikatastrofen genomfördes - och förhören TV-sändes. Det kan ha bidragit till att regeringen Göran Persson förlorade valet i september samma år.
Jonas Gummesson är politisk journalist med inriktning på försvars- och säkerhetspolitik.
Mitt under valrörelsen, i början av juni 2026, kommer Konstitutionsutskottet, KU, att presentera sina slutsatser i ett granskningsbetänkande vid en pressträff i riksdagen.
Det kan låta odramatiskt, ett granskningsbetänkande från KU kommer varje år, men nu är omständigheterna speciella. Statsminister Ulf Kristerssons roll i Landerholmskandalen kommer att tilldra sig det överlägset största intresset – bara tre månader före valet den 13 september.
KU meddelade nämligen på torsdagen att ärendet Landerholm inte finns med i detta års betänkande utan skjuts upp. I bästa fall – för regeringen – hade det annars hunnit fallit i glömska 2026, oavsett KU kommit fram till.
KU ska återkomma med en motivering till varför ärendet bordläggs. Ett skäl kan vara nya uppgifter som knyter händelseförloppet närmare statsministern, ett annat att man vill invänta den rättsliga processen. Plus att det är ett omfattande ärende.
Detta är dåliga nyheter för regeringen Kristersson.
Granskningsärendet kommer att pågå under stora delar av vårriksdagen nästa år. Landerholm, Kristersson och ett antal nära medarbetare kommer att kallas till utfrågningar i utskottet, under maximalt medietryck får man förmoda. Även opolitiska tjänstemän kommer att kallas till utskottet för att ge sin version av det inträffade. Landerholm står åtalad för vårdslöshet med hemlig uppgift efter att en städerska på Gällöfsta kursgård med koppling till islamistisk extremistmiljö hittat dokumenten. I och med det betraktas uppgifterna som röjda. Exakt vad innehållet består av är fortfarande inte känt, inte heller vilken sekretessgrad det rör sig om.
Landerholm kan dömas till fängelse eller böter vid en fällande dom. Själv förnekar han brott.
Redan nu står det klart att Regeringskansliets berättelser går isär. Säkerhetschefen Fredrik Agermark kände exempelvis inte till att de bortglömda handlingarna förvarades i ett olåst skåp, inte ett låst skåp som Landerholm skrev i ett inlägg på X efter att DN avslöjat det hela. Det rörde sig heller inte om ”ett dokument” utan om flera, fortfarande oklart hur många. ”Jag vet att man har tagit fram talepunkter i det här men det här får han stå för själv. För det här är inte min bild”, säger säkerhetschefen i Säpos förhör.”
Uppgifterna om talepunkter ligger till grund för Landerholms enligt Säpos bedömning vilseledande X-inlägg. Det gör att saken kryper närmare statsminister Kristersson eftersom arbetet med talepunkterna enligt Säpos utredning försiggick i statsrådsberedningen.
DN har tagit fram mailloggar från statsrådsberedningen den kväll inlägget formulerades. Där återfinns två nära medarbetare till statsministern: statssekreteraren Per Claréus och presschefen Siri Steijer, som skickade ett mail med rubriken ”Text” till Landerholm två timmar innan X-inlägget publicerades.
”Jag hjälpte Henrik Landerholm att föra samman olika delar av en text som han beslutat lägga ut på X, med synpunkter och inspel från olika experter på Regeringskansliet”, uppger Siri Steijer i ett sms till DN.
Hanteringen kan utan större fantasi tyda på en medveten mörkläggning av händelseförloppet. Syftet skulle i så fall ha varit att undvika en polisanmälan mot Landerholm. Avgörande är vem som regisserade det hela på vems uppdrag. På sista raden kokar det ner till den klassiska frågan om vem som visste vad och när.
Våren 2006 fick en rad ministrar och tjänstemän schavottera i KU när granskningen av regeringens hantering av tsunamikatastrofen genomfördes – och förhören TV-sändes. Det kan ha bidragit till att regeringen Göran Persson förlorade valet i september samma år.
Jonas Gummesson är politisk journalist med inriktning på försvars- och säkerhetspolitik.