Lägg ner Skolverket – de kommer aldrig kunna ratta ett nytt betygssystem
Andra myndigheter bör ta över, skriver rektor Linnea Lindquist.
Toppbild: Christine Olsson/TT
Om det nya betygssystem som har föreslagits blir verklighet kommer det att bli ett lyft för svensk skola. Det kommer bli svårare att sätta alltför generösa betyg och vi kommer få mer träffsäker kunskap om vad eleverna faktiskt kan. Det är ovärderligt för lärarna. Betygskorruptionen kommer minska.
Men det finns ett krux - Skolverket. Det vore direkt oansvarigt att sjösätta ett nytt betygssystem om man inte kan sätta betyg när eleverna går ut. Allt måste fungera 2027. Och då måste Skolverket bort ur ekvationen.
Trots att Skolverket har spenderat nästan 700 miljoner skattekronor och haft sju år på sig har de inte lyckats skapa en fungerande plattform för nationella prov. Nu förväntas alltså samma myndighet ta fram ett nytt IT-system för nationella prov, organisera central rättning, arrangera nationella slutprov samt justera betygen utifrån provresultatet - på två år. Lycka till!
Jag fruktar att det inte kommer bli något nytt betygssystem alls.
Mitt förslag är att vi gör plockepinn av Skolverket.
Missförstå mig rätt. Skolverket gör också bra saker. De betalar ut statsbidrag och producerar rapporter. Analytikerna går inte av för hackor. De levererar kunskap om skolsegregation, likvärdighet, kunskapsresultat, internationella mätningar och betygsinflation. Bland annat.
För att behålla det som fungerar ska analysavdelningen flyttas till Skolforskningsinstitutet. Här kan även arbetet med internationella kunskapsmätningar, PISA bland annat, ha sin hemvist. Där tolkar man redan data och skriver forskningsöversikter hela dagarna.
Statistiken flyttas till Statistiska centralbyrån som redan i dag publicerar all möjlig offentlig statistik på sin webbplats.
Avdelningen för statsbidrag kan flyttas till den nya Utbetalningsmyndigheten, inrättad i fjol. Tjänstemännen där är experter på sitt område och kommer säkerställa att alla statsbidrag går till att göra skola. Då blir det inga mer läxhjälpspengar och lovskolepengar i fel fickor.
Kvar blir då avdelningen för läroplaner, nationella prov och betyg. För detta skapas en ny myndighet som vi kan kalla Skolstyrningsverket. Den ska ledas av två personer. En som förstår hur man tar fram ett ändamålsenligt IT-system. En person som har en kunskapssyn som grundar sig i vetenskaplig insikt om hur barn lär sig.
Den nya myndigheten ska enbart ha i uppdrag att sköta det nya betygssystemet och läroplanerna. Lärare och rektorer ska förskonas från processkartor och ovetenskapliga råd om lärstilar och individanpassad undervisning.
Skolverket läggs ner. Är skolminister Lotta Edholm tillräckligt modig för en sådan reform?
Om det nya betygssystem som har föreslagits blir verklighet kommer det att bli ett lyft för svensk skola. Det kommer bli svårare att sätta alltför generösa betyg och vi kommer få mer träffsäker kunskap om vad eleverna faktiskt kan. Det är ovärderligt för lärarna. Betygskorruptionen kommer minska.
Men det finns ett krux – Skolverket. Det vore direkt oansvarigt att sjösätta ett nytt betygssystem om man inte kan sätta betyg när eleverna går ut. Allt måste fungera 2027. Och då måste Skolverket bort ur ekvationen.
Trots att Skolverket har spenderat nästan 700 miljoner skattekronor och haft sju år på sig har de inte lyckats skapa en fungerande plattform för nationella prov. Nu förväntas alltså samma myndighet ta fram ett nytt IT-system för nationella prov, organisera central rättning, arrangera nationella slutprov samt justera betygen utifrån provresultatet – på två år. Lycka till!
Jag fruktar att det inte kommer bli något nytt betygssystem alls.
Mitt förslag är att vi gör plockepinn av Skolverket.
Missförstå mig rätt. Skolverket gör också bra saker. De betalar ut statsbidrag och producerar rapporter. Analytikerna går inte av för hackor. De levererar kunskap om skolsegregation, likvärdighet, kunskapsresultat, internationella mätningar och betygsinflation. Bland annat.
För att behålla det som fungerar ska analysavdelningen flyttas till Skolforskningsinstitutet. Här kan även arbetet med internationella kunskapsmätningar, PISA bland annat, ha sin hemvist. Där tolkar man redan data och skriver forskningsöversikter hela dagarna.
Statistiken flyttas till Statistiska centralbyrån som redan i dag publicerar all möjlig offentlig statistik på sin webbplats.
Avdelningen för statsbidrag kan flyttas till den nya Utbetalningsmyndigheten, inrättad i fjol. Tjänstemännen där är experter på sitt område och kommer säkerställa att alla statsbidrag går till att göra skola. Då blir det inga mer läxhjälpspengar och lovskolepengar i fel fickor.
Kvar blir då avdelningen för läroplaner, nationella prov och betyg. För detta skapas en ny myndighet som vi kan kalla Skolstyrningsverket. Den ska ledas av två personer. En som förstår hur man tar fram ett ändamålsenligt IT-system. En person som har en kunskapssyn som grundar sig i vetenskaplig insikt om hur barn lär sig.
Den nya myndigheten ska enbart ha i uppdrag att sköta det nya betygssystemet och läroplanerna. Lärare och rektorer ska förskonas från processkartor och ovetenskapliga råd om lärstilar och individanpassad undervisning.
Skolverket läggs ner. Är skolminister Lotta Edholm tillräckligt modig för en sådan reform?