Landerholmaffären en mardröm för statsministern
Bortglömda papperen som hittades av en kvinna med islamistkoppling kommer förfölja regeringen fram till valet, skriver Jonas Gummesson.
Toppbild: Christine Olsson / TT
Henrik Landerholm-skandalen växer i och med kopplingen till ”den våldsbejakande extremistiska miljön”, som det står i den stämningsansökan som lämnades in till Attunda tingsrätt på tisdagen av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.
Den kommande rättegången mot den förre nationelle säkerhetsrådgivaren riskerar nu att förpesta tillvaron för statsminister Ulf Kristersson allt mer ju närmare valrörelsen vi kommer. Om förhoppningen var att slippa en juridisk process inför öppen ridå har den nu kommit på skam.
Åtalet mot Landerholm är ett svårt bakslag för regeringen och kommer att stänka på barndomsvännen Kristersson oavsett vad domarna vid Attunda tingsrätt kommer fram till i den stundande rättegången.
På Åklagarmyndighetens hemsida kan man läsa att ”en man i sextioårsåldern åtalats för vårdslöshet med hemlig uppgift. Mannen har tidigare tjänstgjort vid Regeringskansliet.” Vidare framgår att Säkerhetspolisen inledde en förundersökning den 22 januari efter uppgifter om att mannen hade glömt sekretessbelagda dokument på en kursgård och att mannen delgavs misstanke om brott den 21 februari 2025.
Det är alltså Henrik Landerholm det gäller. Om han fälls för det brott han misstänks för riskerar han böter eller fängelse i ett år.
I klartext rör det sig om att en obehörig person – en kvinnlig städare – hittade den handling som Landerholm glömde i ett olåst skåp på ett hotellrum på Gällöfsta kursgård i mars 2023. Enligt Säkerhetspolisens utredning tog kvinnan några månader senare tog emot 15 000 kronor av en man med en ledande ställning i den våldsbejakande islamistiska miljön.” Mannen är rysk medborgare och har varit föremål för Säpos intresse under en längre tid.
Via sin advokat förnekar Henrik Landerholm brott. Redan nu kan man förvänta sig att båda sidor kommer att överklaga en fällande respektive friande dom och det innebär att det rättsliga avgörandet kan infalla mitt under valrörelsen. Värre kan det knappast bli för Ulf Kristersson och hans regering.
Ett nationellt säkerhetsråd efter amerikansk och brittisk förebild med en säkerhetsrådgivare i ledningen var ett av Moderaternas stora prestigeprojekt vid Regeringsskiftet 2022. Saken förbereddes noga redan under oppositionstiden.
I en politisk handlingsplan från Moderaterna i januari 2021 kan man läsa att avsikten var att ”inrätta ett riktigt nationellt säkerhetsråd direkt under statsministern på statsrådsberedningen”.
Tanken var att bräcka den tidigare S-ledda regeringens säkerhetspolitiska råd som var ett initiativ från statsministern Stefan Löfven. Men Löfven valde också att flytta bort krishanteringen från statsministerns omedelbara närhet och placera den under inrikesministern på justitiedepartementet, en konstruktion som utsattes för svidande kritik i samband med pandemin.
När Kristersson tog över samlades hela verksamheten under statsrådsberedningen, totalt 70 personer i olika staber, med en och samma chef – Henrik Landerholm, rekryterad till denna opolitiska toppbefattning utan att tjänsten annonserades ut på vanligt sätt. Så säker var alltså Ulf Kristersson på sin sak. Eller rättare sagt, på sin vän.
Drygt två år senare har hela konstruktionen krackelerat och Landerholm visat sig vara i grunden olämplig för sitt uppdrag. Han har tappat bort både hemliga handlingar, anteckningsbok, mobiltelefon och passerkort till Regeringskansliet.
En gång är ingen gång, enligt talesättet. Men sammantaget visar det ett mönster och naturligtvis inställer sig frågan om statsministern inte visste att hans kamrat från skoltiden i Strängnäs har svårt att hålla reda på sina saker. Då skulle han ju aldrig ha tilldelats det känsliga uppdraget som nationell säkerhetsrådgivare.
Nu befinner sig Sverige i ett mer utsatt säkerhets- och försvarspolitiskt läge än på många decennier. Kristersson och regeringen kunde dragit nytta av en nationell säkerhetsrådgivare med blick för omvärldsutvecklingen. Istället har statsministern fått en kvarnsten märkt "Landerholm" runt halsen.
Jonas Gummesson är politisk journalist med inriktning på försvars- och säkerhetsfrågor.
Henrik Landerholm-skandalen växer i och med kopplingen till ”den våldsbejakande extremistiska miljön”, som det står i den stämningsansökan som lämnades in till Attunda tingsrätt på tisdagen av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.
Den kommande rättegången mot den förre nationelle säkerhetsrådgivaren riskerar nu att förpesta tillvaron för statsminister Ulf Kristersson allt mer ju närmare valrörelsen vi kommer. Om förhoppningen var att slippa en juridisk process inför öppen ridå har den nu kommit på skam.
Åtalet mot Landerholm är ett svårt bakslag för regeringen och kommer att stänka på barndomsvännen Kristersson oavsett vad domarna vid Attunda tingsrätt kommer fram till i den stundande rättegången.
På Åklagarmyndighetens hemsida kan man läsa att ”en man i sextioårsåldern åtalats för vårdslöshet med hemlig uppgift. Mannen har tidigare tjänstgjort vid Regeringskansliet.” Vidare framgår att Säkerhetspolisen inledde en förundersökning den 22 januari efter uppgifter om att mannen hade glömt sekretessbelagda dokument på en kursgård och att mannen delgavs misstanke om brott den 21 februari 2025.
Det är alltså Henrik Landerholm det gäller. Om han fälls för det brott han misstänks för riskerar han böter eller fängelse i ett år.
I klartext rör det sig om att en obehörig person – en kvinnlig städare – hittade den handling som Landerholm glömde i ett olåst skåp på ett hotellrum på Gällöfsta kursgård i mars 2023. Enligt Säkerhetspolisens utredning tog kvinnan några månader senare tog emot 15 000 kronor av en man med en ledande ställning i den våldsbejakande islamistiska miljön.” Mannen är rysk medborgare och har varit föremål för Säpos intresse under en längre tid.
Via sin advokat förnekar Henrik Landerholm brott. Redan nu kan man förvänta sig att båda sidor kommer att överklaga en fällande respektive friande dom och det innebär att det rättsliga avgörandet kan infalla mitt under valrörelsen. Värre kan det knappast bli för Ulf Kristersson och hans regering.
Ett nationellt säkerhetsråd efter amerikansk och brittisk förebild med en säkerhetsrådgivare i ledningen var ett av Moderaternas stora prestigeprojekt vid Regeringsskiftet 2022. Saken förbereddes noga redan under oppositionstiden.
I en politisk handlingsplan från Moderaterna i januari 2021 kan man läsa att avsikten var att ”inrätta ett riktigt nationellt säkerhetsråd direkt under statsministern på statsrådsberedningen”.
Tanken var att bräcka den tidigare S-ledda regeringens säkerhetspolitiska råd som var ett initiativ från statsministern Stefan Löfven. Men Löfven valde också att flytta bort krishanteringen från statsministerns omedelbara närhet och placera den under inrikesministern på justitiedepartementet, en konstruktion som utsattes för svidande kritik i samband med pandemin.
När Kristersson tog över samlades hela verksamheten under statsrådsberedningen, totalt 70 personer i olika staber, med en och samma chef – Henrik Landerholm, rekryterad till denna opolitiska toppbefattning utan att tjänsten annonserades ut på vanligt sätt. Så säker var alltså Ulf Kristersson på sin sak. Eller rättare sagt, på sin vän.
Drygt två år senare har hela konstruktionen krackelerat och Landerholm visat sig vara i grunden olämplig för sitt uppdrag. Han har tappat bort både hemliga handlingar, anteckningsbok, mobiltelefon och passerkort till Regeringskansliet.
En gång är ingen gång, enligt talesättet. Men sammantaget visar det ett mönster och naturligtvis inställer sig frågan om statsministern inte visste att hans kamrat från skoltiden i Strängnäs har svårt att hålla reda på sina saker. Då skulle han ju aldrig ha tilldelats det känsliga uppdraget som nationell säkerhetsrådgivare.
Nu befinner sig Sverige i ett mer utsatt säkerhets- och försvarspolitiskt läge än på många decennier. Kristersson och regeringen kunde dragit nytta av en nationell säkerhetsrådgivare med blick för omvärldsutvecklingen. Istället har statsministern fått en kvarnsten märkt ”Landerholm” runt halsen.
Jonas Gummesson är politisk journalist med inriktning på försvars- och säkerhetsfrågor.