Tror koncernskolor man kan studera celler utan mikroskop?

Sydsvenskan har i en rad artiklar granskat naturvetenskapliga program på Skånes gymnasieskolor. Resultatet borde göra Svenskt Näringsliv sömnlösa.

Elever som läser naturvetenskapligt program fokuserar på ämnena matematik, fysik, kemi och biologi. En bärande del av undervisningen ska vara laborationer som i sin tur kräver legitimerade lärare i respektive ämne samt salar utrustade för laborationer.

Det är cirka 7 000 elever i Skåne som läser naturvetenskapliga program och de ska undervisas utifrån samma styrdokument. De ska alltså lära sig samma saker och göra samma prov men Sydsvenskans granskning visar att det finns enormt stora skillnader mellan skolorna vad gäller förutsättningar och genomförande.

Om vi börjar med lärarbehörigheten så saknar Jensen gymnasium i Helsingborg behörig lärare i fysik, Cultura i både fysik och matematik. I Malmö saknar Jensen behörig lärare i biologi, Sjölins i kemi. Många av de skolor som saknar behöriga lärare i programmets centrala ämnen är friskolor som ingår i en skolkoncern.

Det är stora skillnader i tillgång på labbsalar och hur de är utrustade. Vissa skolor har ett enda dragskåp (glasat laboratorieskåp med extra stark ventilation) som alla elever delar på. Andra skolor har väl utrustade salar som ger eleverna möjlighet till återkommande laborationer. Det är omöjligt att följa kursplanen i kemi utan behörig lärare och rätt utrustning, såsom dragskåp och mikroskop. Det finns laborationer du inte kan genomföra om du inte har rätt utrustning. En obehörig lärare får och ska inte genomföra laborationer om man saknar utbildning. Det är helt enkelt en säkerhetsfråga.

Tillgången på mikroskop exemplifierar skillnaderna mellan skolorna i Skåne. På flera skolor finns det fler än 20 mikroskop medan på andra skolor får alla elever dela på sex. Det är onekligen svårt att studera celler och mikroskopiska organismer med blotta ögat.

Granskningen av naturvetenskapliga programmen i Skåne får mig att tänka på Thorén Business School i Sundsvall som bedrev naturvetenskapligt program utan vare sig labbsal eller behörig lärare. De hyrde i stället in sig på Mitthögskolan en gång per termin och genomförde alla laborationer i ett enda svep. När Skolinspektionen gav ett föreläggande om vite valde man att lägga ner skolan i stället för att rätta till bristerna. Det är en frihet friskolor har.

Skånes 7 000 elever som läser naturvetenskapliga program kommer ut på samma arbetsmarknad eller in på samma universitetsutbildningar, men med olika kunskaper i bagaget. Några har laborerat och lärt sig hantera utrustning. Andra har teoretiska kunskaper där de blivit undervisade av obehöriga lärare. En del kommer klara sig galant på universiteten medan de som inte fått en utbildning som följer styrdokumenten troligtvis kommer hoppa av.

Sydsvenskans granskning visar med all önskvärd tydlighet varför skolan måste regleras.
Svenskt Näringsliv borde vara utom sig av oro eftersom den framtida arbetskraften inte får den utbildning yrkena kräver.

Regeringen måste steppa upp och skyndsamt reglera hur en skola ska vara beskaffad för att få kallas för skola. Reglera tillgången på specialsalar, behöriga lärare och utrustning som är dimensionerad för antalet elever.

Det borde vara en grundläggande hygienfaktor för att få tillstånd att bedriva skola.

Linnea Lindquist är biträdande rektor, krönikör på Expressens ledarsida, i Skolledaren och Altinget. Driver podden Så funkar skolan.