(S)lappt och felaktigt utspel om NPF

Man vet att ett nytt politik-år har börjat när Socialdemokraterna kallar till presskonferens. De har en alldeles särskild status i svensk politik. Oavsett vad de ska presentera dyker politiska reportrar pliktskyldigt upp för att lyssna till det senaste utspelet.

Den här gången handlade presskonferensen om att rektorer måste utbildas i NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, att sossarna vill gå vidare med förslaget om Lex Edico som tagits fram av Sveriges skolledare. De berättade också att de vill satsa mer på skolan jämfört med regeringens budget. De tre miljarder som de vill satsa på skolan skulle räcka till en lärare till i varje klass i årskurs ett.

Föräldranätverket Rätten till utbildning har samkört Skolverkets register med patientregistrets diagnoser läsåret 2021/2022 och på så sätt fått fram att bland elever med NPF är det 34 procent som inte får gymnasiebehörighet. Det kan jämföras med 12 procent för elever utan NPF. Det genomsnittliga meritvärdet för elever med NPF är 159 meritpoäng, jämfört med 235 för övriga elever.

Det är alarmerande siffror som manar till både eftertanke och kraftfulla åtgärder. Skollagen slår fast att alla elever ska få stöd att nå så långt som möjligt, vilket torde vara minst ett E i alla ämnen. Det råder ingen tvekan om att vi har ett stort problem med en stor grupp elever som inte får det stöd de behöver - och har rätt till. Så långt är alla överens.

Problemet med Socialdemokraternas utspel är att de tror att en extra lärare i alla klasser i årskurs ett, och utbildning av rektorer, kommer ge elever med NPF diagnoser gymnasiebehörighet. Det är en slapp och felaktig analys.

Lex Edico, som innebär att rektorer ska anmäla till huvudmannen när de inte har förutsättningar att ge eleverna det stöd de behöver, kommer inte heller ge eleverna betyg. Rektorer använder redan verktyget att returnera arbetsmiljöansvaret till högre chef när vi inte har förutsättningar att följa skollagen. Vi använder oss av konsekvensbeskrivningar. Hur mycket vi än vill så kommer det inte att börja regna pengar från himlen.

De senaste decennierna har rektorer och lärare utbildats om och om igen. Trots utbildningar och trots differentierad undervisning, där lärare ska anpassa undervisningen för varje elev, lyser förbättrade skolresultat med sin frånvaro.

Lösningen på problemet är tämligen enkel.

- Reglera rätten till speciallärare

- Reglera klasstorlekarna

- Se till att eleverna har hemklassrum

- Se till att det finns ett tydligt schema över skoldagen

- Bygg ut resursskolor och särskilda undervisningsgrupper, lokalt på skolorna och centralt

Min erfarenhet efter att ha arbetat med elever med NPF är att de främst behöver tydlighet och förutsägbarhet, snarare än skärmar, hörselkåpor och stressbollar.

Politiker älskar enkla lösningar på komplicerade problem, det är därför Socialdemokraterna lägger förslag om utbildning och pengar i stället för det som skulle göra skillnad på riktigt.

De som tror att sossarnas förslag löser problemet med låga skolresultat för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kommer att bli besvikna.

Linnea Lindquist är biträdande rektor, krönikör på Expressens ledarsida, i Skolledaren och Altinget. Driver podden Så funkar skolan.