
Marine Le Pen utstraffad från presidentstriden
En fransk domstol satte Nationell Samlings järnlady i karantän över presidentvalet 2027.
Toppbild: Thibault Camus/AP
Idag kom domen i åtalet mot Marine Le Pen, frontfigur för franska högerpopulistiska Nationell Samling. Hon, ytterligare sju av hennes partikamrater liksom partiet är alltså skyldiga till förskingring av offentliga medel, pengar avsedda för att anställa assistenter i EU-parlamentet under åren 2004 till 2017.
För Le Pens del handlar det om drygt fyra hundra tusen euro som enligt domstolen systematiskt har använts till hennes verksamheter i Frankrike (livvakt, sekreterare med mera), och inte i där de borde ha använts, i Strasbourg.
Domen var väntad, det man däremot har spekulerat mycket i är straffet, där bedömningarna har gått isär om huruvida en eventuell ”politisk karantän” skulle utdömas eller inte. Vilket den nu alltså blev.
Marine Le Pen är, utöver 100 000 euro i böter och fyra års fängelse varav två villkorligt, dömd till fem års politisk karantän - en del av straffet som har omedelbar verkan och som inte kan överklagas. Le Pen kan sitta kvar i Nationalförsamlingen där hon leder sitt parti som är det största, så hon kan fortsätta med politisk verksamhet. Men hon får inte stå på valbar plats i ett val.
Redan innan domen föll kallade Marine Le Pen rättsprocessen för en ”politisk giljotin”, en manöver iscensatt av rättvisan för att tysta henne personligen. Hennes sympatisörer kommer förstås också se detta som en politisk process, men två tredjedelar av fransmännen menar enligt opinionsundersökningar att Nationell Samling inte är tystade i och med detta. Partiet kan ju ställa upp med andra kandidater i presidentvalet.
Le Pens ”kronprins” och premiärministerkandidat, den 29-årige Jordan Bardella, hamnar nu tillsammans med resten av partiet i en milt uttryckt knepig situation. Han är ung, har talang men saknar den erfarenhet och tyngd man kan förvänta sig av en president.
I och med den här domen förändras hela den politiska spelplanen inför 2027 års presidentval - det för nationen helt klart viktigaste valet. Den sittande presidenten, Emmanuel Macron, kan inte väljas om eftersom han då har haft ämbetet i två perioder. Han har ingen självklar efterträdare idag. Här kan mycket hända.
En diskussion som varit under uppsegling i Frankrike redan före domstolens beslut och som förmodligen kommer ta större plats är huruvida lagstiftningen, som för varje ”politisk affär” hårdnat, nu har gått för långt. Är det domstolarna eller väljarna som ska avgöra vem som ska få ställa upp i politiska val?
Denna gränsdragning om vem som egentligen ska få bestämma, folket eller domarna, kommer allt oftare upp i våra liberala demokratier. Här tror jag att vi kan förvänta oss en del förändringar på sikt.
Dock inte för Marine Le Pens del, även om hon tänker överklaga dagens dom. För henne är loppet sannolikt kört.
Idag kom domen i åtalet mot Marine Le Pen, frontfigur för franska högerpopulistiska Nationell Samling. Hon, ytterligare sju av hennes partikamrater liksom partiet är alltså skyldiga till förskingring av offentliga medel, pengar avsedda för att anställa assistenter i EU-parlamentet under åren 2004 till 2017.
För Le Pens del handlar det om drygt fyra hundra tusen euro som enligt domstolen systematiskt har använts till hennes verksamheter i Frankrike (livvakt, sekreterare med mera), och inte i där de borde ha använts, i Strasbourg.
Domen var väntad, det man däremot har spekulerat mycket i är straffet, där bedömningarna har gått isär om huruvida en eventuell ”politisk karantän” skulle utdömas eller inte. Vilket den nu alltså blev.
Marine Le Pen är, utöver 100 000 euro i böter och fyra års fängelse varav två villkorligt, dömd till fem års politisk karantän – en del av straffet som har omedelbar verkan och som inte kan överklagas. Le Pen kan sitta kvar i Nationalförsamlingen där hon leder sitt parti som är det största, så hon kan fortsätta med politisk verksamhet. Men hon får inte stå på valbar plats i ett val.
Redan innan domen föll kallade Marine Le Pen rättsprocessen för en ”politisk giljotin”, en manöver iscensatt av rättvisan för att tysta henne personligen. Hennes sympatisörer kommer förstås också se detta som en politisk process, men två tredjedelar av fransmännen menar enligt opinionsundersökningar att Nationell Samling inte är tystade i och med detta. Partiet kan ju ställa upp med andra kandidater i presidentvalet.
Le Pens ”kronprins” och premiärministerkandidat, den 29-årige Jordan Bardella, hamnar nu tillsammans med resten av partiet i en milt uttryckt knepig situation. Han är ung, har talang men saknar den erfarenhet och tyngd man kan förvänta sig av en president.
I och med den här domen förändras hela den politiska spelplanen inför 2027 års presidentval – det för nationen helt klart viktigaste valet. Den sittande presidenten, Emmanuel Macron, kan inte väljas om eftersom han då har haft ämbetet i två perioder. Han har ingen självklar efterträdare idag. Här kan mycket hända.
En diskussion som varit under uppsegling i Frankrike redan före domstolens beslut och som förmodligen kommer ta större plats är huruvida lagstiftningen, som för varje ”politisk affär” hårdnat, nu har gått för långt. Är det domstolarna eller väljarna som ska avgöra vem som ska få ställa upp i politiska val?
Denna gränsdragning om vem som egentligen ska få bestämma, folket eller domarna, kommer allt oftare upp i våra liberala demokratier. Här tror jag att vi kan förvänta oss en del förändringar på sikt.
Dock inte för Marine Le Pens del, även om hon tänker överklaga dagens dom. För henne är loppet sannolikt kört.