Säkerhet viktigare än frihet enligt väljarmajoritet

Var femte svensk tycker att autokrati är bättre än demokrati. Det rapporterade Ekot i helgen.

I radion sa Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet att ”20 procent kan låta lågt, men det är oroväckande många”. Han påpekade att antidemokratiska svenskar kan utnyttjas av främmande makt.

I rapporten Opinioner i en tid av dramatiska förändringar och kriser: Om viljan att försvara vårt land och demokratin, som Widmalm har skrivit tillsammans med statsvetarkollegan Thomas Persson på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar, kan man läsa att misstron mot folkstyre som statsskick delas av betydligt fler svenskar än vad andelen autokratiförespråkare antyder.  

Författarna har undersökt politisk tolerans och självcensur, och deras slutsats är att de demokratiska värderingarna långt ifrån vilar i stadig svensk mylla.

Widmalm och Persson har gått igenom svar på frågor som SOM-institutet ställde till ett urval av befolkningen under 2022, ett år fyllt av dramatiska förändringar och kriser. Pandemin upphörde, Putin invaderade Ukraina, Sverige utsattes för en omfattande LVU-kampanj, påskkravaller och koranbränningar, och många fick en försämrad privatekonomi på grund av inflationen.

Widmalm och Persson upptäckte att en majoritet av befolkningen föredrar ofrihet. Särskilt när andra samhällsmål förefaller mer angelägna, som att ”förhindra falsk information”, ”motverka rasism”, ”förhindra kränkning”, ”skydda etniska minoriteter” och ”förhindra klimatförnekelse.”

När svenskarna får välja mellan ”frihet” och ”säkerhet” visar studier att en majoritet väljer det senare. För yttrandefrihet och demonstrationsfrihet finns starkt stöd endast så länge ”läget är stabilt”. Är det inte det kan många tänka sig att snabbt lägga rättigheterna åt sidan.

”Frågan är vad vi ser”, skriver forskarna. Pragmatism under tvingande situationer, eller att en stor del av medborgarna inte tycker att demokratiska friheter är så viktiga?

Widmalm och Persson har undersökt om det finns fler så kallade ”goda avsikter” som svenskarna tycker att det är rimligt att tillfälligt begränsa demokratin för att uppnå och funnit högt stöd för ”vid könsdiskriminering” (40 procent),  ”integrationsproblem” (52), ”finanskris” (53), ”grov brottslighet” (61), ”klimat och miljökris” (63), ”pandemi” (71).

Enligt forskarna kan det finnas skäl att vid en pandemi inskränka demokratin, men att göra det vid en ”klimat- och miljökris” är inte något som torde vara att rekommendera, eftersom auktoritära regimer orsakar fler miljöproblem än demokratier. Det finns heller inte, påpekar Widmalm och Persson, något empiriskt stöd för att auktoritära regimer är bättre på att lösa de andra problem svenskarna uppger att de är beredda att ge upp demokratin för.

Att opinionsläget för den svenska demokratin är ”oroande” för alla som tycker den är värd att försvara verkar uppenbart. När släpper vi fixeringen vid USA och börjar begrunda Widmalms och Perssons prognos för Sverige?