Northvolt krossat av konkurrensen
Billig grön el räckte inte, skriver Per Lindvall.
Toppbild: Jonas Ekströmer/TT
Northvolts konkurs, den största i Sverige historia, kommer knappast som någon överraskning, tyvärr. De nyheter som har sipprat ut efter att bolaget i november i fjol ansökte om konkursskydd i USA enligt de så kallade Chapter 11-reglerna har mest handlat om en allt mer akut likviditetsbrist och skenande juristkostnader. De tillgångar som har kunnat säljas har sålt för en spottstyver, som företagets Polen-fabrik som tidigare värderades till 2,4 miljarder kronor och som såldes för 63 miljoner kronor.
En förfallande skatteskuld var av vad som framkommit det som fick styrelsen att slutligen fatta beslutet om konkursansökan. Styrelsen med den tillförordnade ordförande Tom Johnstone i spetsen riskerade att bli personligt betalningsansvariga för denna skuld.
Därmed är Sveriges överlägset största konkurs ett faktum. Den samlade förlusten för de som har satsat pengar i detta jätteprojekt kan komma att spränga 100-miljarderkronors vallen. De kvarvarande fordringsägarna som har krav på någonstans runt 65 miljarder kronor ska inte räkna med att få något tillbaka. De tillgångar som i den senast publicerade balansräkningen värderades till 35 miljarder kronor lär inte betinga något större värde. Försäljningen av Polenfabriken är en indikation så god som någon på vad som finns att hämta, i bästa fall.
Att Northvolt inte har kunnat hitta några nya finansiärer, eller att de nuvarande har velat gå in med nya pengar, under de fyra månader som har gått sedan rekonstruktionsansökan visar med all önskvärd tydlighet att intresset är minimalt.
Det handlar om att de svåra produktionsproblemen i Skellefteå gör att risken i det individuella projektet är för hög. Samtidigt har marknaden för elfordonsbatterier har gjort en 180-graders sväng under det senaste året. Det råder sedan tidigare en stor överkapacitet, i framför allt Kina, bland batteriproducenterna, samtidigt som elbilsförsäljningen har stagnerat och till och med minskat i Europa.
Northvolts enda komparativa fördel, tillgången till billig grön el, väger lätt i detta sammanhang. Inte ens möjligheten att få ta över en i stort sett helt avskriven fabrik, i en mycket kapitalintensiv bransch, verka locka.
Northvolts konkurs kastar förstås ett kallt strålkastarsken på de övriga pågående stora ”gröna” investeringarna i Sverige, med stålverket Stegra i Boden som främsta och största exempel. Även där råder en mycket stor osäkerhet. Både vad gäller den storskaliga produktionen för den oprövade fossilfria vätgasbaserade processen, och en stålmarknad som liksom batterimarknaden präglas av stor överkapacitet och pressade priser.
Northvolts konkurs, den största i Sverige historia, kommer knappast som någon överraskning, tyvärr. De nyheter som har sipprat ut efter att bolaget i november i fjol ansökte om konkursskydd i USA enligt de så kallade Chapter 11-reglerna har mest handlat om en allt mer akut likviditetsbrist och skenande juristkostnader. De tillgångar som har kunnat säljas har sålt för en spottstyver, som företagets Polen-fabrik som tidigare värderades till 2,4 miljarder kronor och som såldes för 63 miljoner kronor.
En förfallande skatteskuld var av vad som framkommit det som fick styrelsen att slutligen fatta beslutet om konkursansökan. Styrelsen med den tillförordnade ordförande Tom Johnstone i spetsen riskerade att bli personligt betalningsansvariga för denna skuld.
Därmed är Sveriges överlägset största konkurs ett faktum. Den samlade förlusten för de som har satsat pengar i detta jätteprojekt kan komma att spränga 100-miljarderkronors vallen. De kvarvarande fordringsägarna som har krav på någonstans runt 65 miljarder kronor ska inte räkna med att få något tillbaka. De tillgångar som i den senast publicerade balansräkningen värderades till 35 miljarder kronor lär inte betinga något större värde. Försäljningen av Polenfabriken är en indikation så god som någon på vad som finns att hämta, i bästa fall.
Att Northvolt inte har kunnat hitta några nya finansiärer, eller att de nuvarande har velat gå in med nya pengar, under de fyra månader som har gått sedan rekonstruktionsansökan visar med all önskvärd tydlighet att intresset är minimalt.
Det handlar om att de svåra produktionsproblemen i Skellefteå gör att risken i det individuella projektet är för hög. Samtidigt har marknaden för elfordonsbatterier har gjort en 180-graders sväng under det senaste året. Det råder sedan tidigare en stor överkapacitet, i framför allt Kina, bland batteriproducenterna, samtidigt som elbilsförsäljningen har stagnerat och till och med minskat i Europa.
Northvolts enda komparativa fördel, tillgången till billig grön el, väger lätt i detta sammanhang. Inte ens möjligheten att få ta över en i stort sett helt avskriven fabrik, i en mycket kapitalintensiv bransch, verka locka.
Northvolts konkurs kastar förstås ett kallt strålkastarsken på de övriga pågående stora ”gröna” investeringarna i Sverige, med stålverket Stegra i Boden som främsta och största exempel. Även där råder en mycket stor osäkerhet. Både vad gäller den storskaliga produktionen för den oprövade fossilfria vätgasbaserade processen, och en stålmarknad som liksom batterimarknaden präglas av stor överkapacitet och pressade priser.