Obegripligt att inte S-regeringen kunde verkställa Norrbotniabanan
Äntligen positivt besked – men det borde ha kommit under Stefan Löfven och Magdalena Anderssons tid, skriver Niklas Nordström.
Toppbild: Andreas Lundberg
Om man som jag är löjligt förtjust i att det byggs och samhället går framåt så är dagens besked om infrastrukturinvesteringar ljuv musik. Om man dessutom, som jag gjort, har kämpat för att få den nationella politiken att förstå hur viktigt det är att investera i infrastruktur i norra Sverige så blir det ännu bättre.
Under många år stod investeringarna i norr i praktiken still. Inga nya projekt presenterades och beslutades vad gällde vägar, järnväg och sjöfart. Trots att basindustrin i Norrbotten och Västerbotten är så central för landets ekonomi så var det en evig uppförsbacke att få upp intresset för att investera i infrastruktur som gynnade industrin, jobben och tillväxten i norr.
Norrbotniabanan tillkom som idé vid millennieskiftet och fanns med i uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet 2002. När det gavs som uppdrag till Banverket av den sista Perssonregeringen var det en viktig signal till norra Sverige. Det var dags att få en modern järnväg som skulle knyta samman de stora norrlandsstäderna längs kusten, där industrin och universiteten ligger. Entusiasmen har periodvis varit stor för projektet, men tyvärr blev det en väldigt utdragen process.
Jag känner väl till hur många interna möten som S-politikerna från norr har haft under senare år med sina partivänner i regering och riksdag. Jag har deltagit i många av dem. Löften har ställts ut, men det har blivit mycket lite handling. Därför hoppas jag att en del av dem som har haft makten när Socialdemokraterna styrt under Stefan Löfven och Magdalena Andersson har vett att skämmas idag. Trots att man visste hur viktigt det var att bygga ut järnvägen för att stärka tillväxten längs Norrlandskusten, och inte minst respektera de många S-väljarnas önskan om en ny järnväg, så drogs allt i långbänk. Varför krävdes det ett regeringsskifte för att få besked och beslut om Norrbotniabanans utbyggnad?
Utöver att Norrbotniabanan nu ska byggas till Skellefteå, och därmed också till Luleå i nästa fas, så kom det viktiga besked om Malmbanan. Malmbanan är den järnväg som fraktar ungefär hälften av den svenska godsvolymen på järnväg. Ändå har Malmbanan blivit försummad i årtionden. Att järnvägen inte har dubbelspår är en gåta. Idag kom besked om att det i alla fall ska byggas fler mötesplatser så att trafiken ska flyta smidigare.
Sverige behöver mer av såna här investeringar och viktiga nyheter om att vi satsar på att skapa goda förutsättningar för industrin och tillväxten. Som norrbottning i förskingringen kan jag inte annat än att glädjas åt att det äntligen kommer besked om Norrbotniabanans utbyggnad. Det var på tiden!
Niklas Nordström var socialdemokratiskt kommunalråd i Luleå 2014-2019 och har varit ordförande för Business Sweden. Idag är han konsult i eget bolag.
Om man som jag är löjligt förtjust i att det byggs och samhället går framåt så är dagens besked om infrastrukturinvesteringar ljuv musik. Om man dessutom, som jag gjort, har kämpat för att få den nationella politiken att förstå hur viktigt det är att investera i infrastruktur i norra Sverige så blir det ännu bättre.
Under många år stod investeringarna i norr i praktiken still. Inga nya projekt presenterades och beslutades vad gällde vägar, järnväg och sjöfart. Trots att basindustrin i Norrbotten och Västerbotten är så central för landets ekonomi så var det en evig uppförsbacke att få upp intresset för att investera i infrastruktur som gynnade industrin, jobben och tillväxten i norr.
Norrbotniabanan tillkom som idé vid millennieskiftet och fanns med i uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet 2002. När det gavs som uppdrag till Banverket av den sista Perssonregeringen var det en viktig signal till norra Sverige. Det var dags att få en modern järnväg som skulle knyta samman de stora norrlandsstäderna längs kusten, där industrin och universiteten ligger. Entusiasmen har periodvis varit stor för projektet, men tyvärr blev det en väldigt utdragen process.
Jag känner väl till hur många interna möten som S-politikerna från norr har haft under senare år med sina partivänner i regering och riksdag. Jag har deltagit i många av dem. Löften har ställts ut, men det har blivit mycket lite handling. Därför hoppas jag att en del av dem som har haft makten när Socialdemokraterna styrt under Stefan Löfven och Magdalena Andersson har vett att skämmas idag. Trots att man visste hur viktigt det var att bygga ut järnvägen för att stärka tillväxten längs Norrlandskusten, och inte minst respektera de många S-väljarnas önskan om en ny järnväg, så drogs allt i långbänk. Varför krävdes det ett regeringsskifte för att få besked och beslut om Norrbotniabanans utbyggnad?
Utöver att Norrbotniabanan nu ska byggas till Skellefteå, och därmed också till Luleå i nästa fas, så kom det viktiga besked om Malmbanan. Malmbanan är den järnväg som fraktar ungefär hälften av den svenska godsvolymen på järnväg. Ändå har Malmbanan blivit försummad i årtionden. Att järnvägen inte har dubbelspår är en gåta. Idag kom besked om att det i alla fall ska byggas fler mötesplatser så att trafiken ska flyta smidigare.
Sverige behöver mer av såna här investeringar och viktiga nyheter om att vi satsar på att skapa goda förutsättningar för industrin och tillväxten. Som norrbottning i förskingringen kan jag inte annat än att glädjas åt att det äntligen kommer besked om Norrbotniabanans utbyggnad. Det var på tiden!
Niklas Nordström var socialdemokratiskt kommunalråd i Luleå 2014-2019 och har varit ordförande för Business Sweden. Idag är han konsult i eget bolag.