Ozempic för alla? Jajamen!
Moralens olidliga långsamhet får oss att fördöma innovationer. Därför behövs Agnes Wold.
Toppbild: Fredrik Sandberg/TT
I en stor intervju med anledning av Agnes Wolds 70-årsdag gör Aftonbladet en rundtur bland teserna som har gjort bakteriologiprofessorn folkkär.
Som att det är "vegetarianer på Livsmedelsverket" som har hittat på att rött kött är farligt. "Det är så löjligt att det inte är klokt", anser hon.
Och den rådande hälsotrenden tycker hon är "äcklig". Även om hon förstås vill hålla sig frisk.
Hon är inte ensam om insikten att den bästa träningen är den som blir av. För Agnes Wold beror det på att hon belönar sig med en krogkväll efteråt. Med träningsväninnan. ”Det är så otroligt bra, för det där gör att det blir av. Jag blir bara bättre och bättre i knäna.”
Kvoten är en timme gym, två timmar krogen. Man måste älska Agnes Wold.
Nu spår hon att det omstridda bantningspillret Ozempic, även känt som diabetesmedicin, snart är tillgängligt för alla. Fantastiskt bra. Då kan alla bli så smala de vill. ”I minst 30 år har tjocka människor blivit mobbade och det har tjatats om hur farligt det är med fetma. Då kommer det att vara slut med det”.
Aftonbladet gjorde löp på detta, naturligtvis. Många tycker fortfarande att Ozempic bör vara svårtillgängligt. Den smärta figuren ska uppnås genom späkning. Såvida den inte är ärvd. Då är det okej att ha fått den gratis.
Det envisa utnötningskriget mot moraliska dogmer har skaffat Agnes Wold många fiender. Man kan säga att hon har tagit kulorna för oss andra. Det behövs att någon gör det, för moral förändras långsammare än det mesta. Tag automatväxlade bilar. Visst är det lite…lättjefullt? När en unge ska ta körkort vill det till att man har en manuellt växlad bil så att de lär sig ordentligt.
Exakt samtidigt som Agnes Wold fyller 70 kommer nyheten att körkort för manuellt växlade bilar kommer att dö ut.
Ni hör. Dö ut. Det är stark tobak för moralen.
Trafikverket har svårt att få tag i manuellt växlade bilar till förarproven. Och deras experter är helt annorlunda än vegetarianerna på Livsmedelsverket. De tycker att förändringen är bra ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. En automatväxellåda innebär nämligen ”färre teknikmoment för föraren, som i stället kan koncentrera sig på riskbedömning och samverkan i trafiken.”
Det sägs vara elbilstillverkarna som har drivit fram automatväxeltrenden, men man undrar. Pandemin var katalysator för många förändringar, även i moralfrågor. Jobba hemifrån var förr en aktivitet för latoxar, tänk bara på fördomarna kring dagmammor. Idag ser vi helt annorlunda på saken. Om hemmajobbandet faktiskt leder till en gnutta avkoppling mellan tvättmaskinen och styrelsemötet så tycker vi att det är hälsosamt och bra.
I förlängningen måste även arbetslinjen omförhandlas. Denna grundsats från arbetarrörelsen plockade regeringen Reinfeldt upp i Rosenbads fyndhörna. ”Folk ska jobba, inte supa” sa finansminister Anders Borg och höjde alkoholskatten när inkomstskatten sänktes.
Reinfeldtregeringen är idag mest ihågkommen för att alltför många människor som inte arbetade kom till landet. Denna paradox i arbetslinjen lär oss att politiker inte alltid är så konsekventa. Idag ställer vi högre krav på att de som kommer hit ska jobba, men vår egen arbetslinje har samtidigt blivit något mjukare, se ovan.
Hur det hänger ihop? Fråga Agnes Wold.
Cecilia Garme är politisk journalist, fil dr i statskunskap och moderator. Under våren 2025 är hon redaktör för Sticket.