S tar över SD:s politik – maffialagen passar partiets rötter

Rätt vinkel för S som måste acceptera att tre partier konkurrerar om att vara statsbärande.

Text:

Toppbild: Johan Nilsson/AxelNarving/TT

Toppbild: Johan Nilsson/AxelNarving/TT

Norrköpingsbon Teresa Carvalho är sedan något år tillbaka rättspolitisk talesperson för S. I den rollen har hon det viktiga uppdraget att försöka springa ikapp M och SD när det gäller väljarnas högst prioriterade önskan för samhället -få stopp på gängkriminalitetens härjningar.

Under påsken gästade Carvalho den ihärdigt lugna och pålästa programledaren Katarina von Arndt i Ekots Lördagsintervju. Teresa Carvalho fick där svara på frågor som hon annars sällan behöver hantera. Socialdemokraterna upprepar ofta att de för "Sveriges bästa" gärna vill göra upp med Moderaterna om väljarviktiga samhällsproblem som till exempel gängkriminaliteten.

Katarina von Arndt frågade nu Carvalho om varför "moderaterna skulle vara angelägna att göra upp med S när de redan har en majoritet tillsammans med SD?" En självklar fråga kan man tycka. Men den ställs sällan. Kanske ställs den inte eftersom S efter alla decennier som regeringsparti har en slags freudiansk och intellektuellt oreflekterad position som "dom som väl egentligen regerar eller i vart fall borde regera" 

Det verkliga svaret på von Arndts fråga är ju att Socialdemokraterna - om man ska lyckas ta SD: s plats som främsta M-partner - behöver vara bättre än vad Sverigedemokraterna är i ett regeringsunderlag där M har statsministerposten. Och det tror jag knappast att S är särskilt intresserade av att vara.  

Det nya i kråksången är ju dessutom att vi numera även har ett tredje större och växande parti gärna som kan se sig själva som både regeringsbildande och statsbärande parti. 

Katarina von Arndt återkom flera gånger till frågor om S relation till SD i nuläget och förr om åren. Det är ett alltmer aktuellt ämne i inrikespolitiken. Socialdemokraternas paradfråga i kriminalpolitiken handlar om importen av ett slags maffiakrossande lagstiftning - RICO - som USA införde 1970. 

"Vet du om att SD motionerade om precis den lagstiftningen redan för 13 år sedan?" frågade Katarina von Arndt.

Carvalho svarade att hon framförallt är intresserad av vad som behövs göras "här och nu". Hon vill inte ägna sig åt "barnbråk om vem som började." Mellan raderna var det hur som helst ingen tvekan om att Teresa Carvalho vill komma bort från tidigare S-regeringars perspektiv där man varit fixerad vid att inte vara som SD när man har utformat verkligheternas politik. 

Grundtanken i RICO är införandet av ett "kollektivt straffansvar", och ambitionen att komma åt "gängtopparna". Kollektivt ansvar är modersmjölk för Socialdemokraternas fackliga grundare, och att vilja komma åt "toppar/rika/" är ett argument som ingår i formulär 1A sedan partiet startade i det sena 1800-talet. 

Förslaget om att införa RICO-lagar ligger därför som hand i handsken för ett parti som gärna vill se ett "Sverige som är mer som Sverige." Men som sagt. Konkurrensen är hårdare än på mycket länge om positionen som det parti som "egentligen borde regera." 

Norrköpingsbon Teresa Carvalho är sedan något år tillbaka rättspolitisk talesperson för S. I den rollen har hon det viktiga uppdraget att försöka springa ikapp M och SD när det gäller väljarnas högst prioriterade önskan för samhället -få stopp på gängkriminalitetens härjningar.

Under påsken gästade Carvalho den ihärdigt lugna och pålästa programledaren Katarina von Arndt i Ekots Lördagsintervju. Teresa Carvalho fick där svara på frågor som hon annars sällan behöver hantera. Socialdemokraterna upprepar ofta att de för ”Sveriges bästa” gärna vill göra upp med Moderaterna om väljarviktiga samhällsproblem som till exempel gängkriminaliteten.

Katarina von Arndt frågade nu Carvalho om varför ”moderaterna skulle vara angelägna att göra upp med S när de redan har en majoritet tillsammans med SD?” En självklar fråga kan man tycka. Men den ställs sällan. Kanske ställs den inte eftersom S efter alla decennier som regeringsparti har en slags freudiansk och intellektuellt oreflekterad position som ”dom som väl egentligen regerar eller i vart fall borde regera” 

Det verkliga svaret på von Arndts fråga är ju att Socialdemokraterna – om man ska lyckas ta SD: s plats som främsta M-partner – behöver vara bättre än vad Sverigedemokraterna är i ett regeringsunderlag där M har statsministerposten. Och det tror jag knappast att S är särskilt intresserade av att vara.  

Det nya i kråksången är ju dessutom att vi numera även har ett tredje större och växande parti gärna som kan se sig själva som både regeringsbildande och statsbärande parti. 

Katarina von Arndt återkom flera gånger till frågor om S relation till SD i nuläget och förr om åren. Det är ett alltmer aktuellt ämne i inrikespolitiken. Socialdemokraternas paradfråga i kriminalpolitiken handlar om importen av ett slags maffiakrossande lagstiftning – RICO – som USA införde 1970. 

”Vet du om att SD motionerade om precis den lagstiftningen redan för 13 år sedan?” frågade Katarina von Arndt.

Carvalho svarade att hon framförallt är intresserad av vad som behövs göras ”här och nu”. Hon vill inte ägna sig åt ”barnbråk om vem som började.” Mellan raderna var det hur som helst ingen tvekan om att Teresa Carvalho vill komma bort från tidigare S-regeringars perspektiv där man varit fixerad vid att inte vara som SD när man har utformat verkligheternas politik. 

Grundtanken i RICO är införandet av ett ”kollektivt straffansvar”, och ambitionen att komma åt ”gängtopparna”. Kollektivt ansvar är modersmjölk för Socialdemokraternas fackliga grundare, och att vilja komma åt ”toppar/rika/” är ett argument som ingår i formulär 1A sedan partiet startade i det sena 1800-talet. 

Förslaget om att införa RICO-lagar ligger därför som hand i handsken för ett parti som gärna vill se ett ”Sverige som är mer som Sverige.” Men som sagt. Konkurrensen är hårdare än på mycket länge om positionen som det parti som ”egentligen borde regera.”

Text:

Toppbild: Johan Nilsson/AxelNarving/TT