Segerns sötma riskerar att bli kortvarig

Assad-regimens fall markerar slutet på en av vår tids mest brutala diktaturer som styrts som ett familjeföretag, där systematisk tortyr och förtryck varit statens främsta maktmedel. Gårdagens TV-bilder från internerade män, kvinnor och barn som befrias ur Sednayafängelsets underjordiska celler avslöjar diktaturens sanna natur.

Med regimens kollaps minskar även Rysslands och Irans destruktiva inflytande i regionen – en välkommen förändring för hela Mellanöstern. För Teheran var Assad oumbärlig – inte minst som transportled för att förse den Irankontrollerade terrororganisationen Hizbollah med vapen. Ryssland å sin sida såg militärstrategiska intressen i sin marinbas i Tartus och flygbasen utanför Latakia.

När båda stormakterna nu är uppbundna på andra fronter – Moskva i Ukraina, Iran i konflikten med Israel – kunde rebellerna slå till mot en försvagad Assad. Men segerns sötma riskerar att bli kortvarig. Historien är full av exempel – Afghanistan 2001 och Irak 2003 – där nya förtryckare fyllt maktvakuumet efter fallna diktaturer. Nu hotar samma öde Syrien.

De som nu griper makten – Hayat Tahrir al-Sham (HTS) – är ingen demokratirörelse. Trots namnbyten och försök till rebranding är detta fortfarande samma organisation som terroriststämplade Nusrafronten, al-Qaidas syriska gren. HTS-ledaren Abu Mohammed al-Jawlanis löften om försoning klingar därför ihåligt. Med ett amerikanskt pris på sitt huvud om 100 miljoner kronor och en oförändrad fundamentalistisk ideologi är målet tydligt: ett kalifat där sharia är lag. I en sådan teokrati finns inget utrymme för oliktänkande. Religiösa minoriteter som kristna, kurder och druser, sekulära syrier och politiska motståndare riskerar nu ett liknande förtryck som under Assad – men med religiösa förtecken.

I detta nya Syrien är situationen särskilt oroväckande för kurderna, som under inbördeskrigets kaos byggt upp ett bräckligt självstyre i norr. Trots systematiska attacker där de stämplats som sabotörer, terrorister och ”kafir” (”otrogna”), har de konsekvent visat sig vara västvärldens mest pålitliga allierade i regionen. När en sekulär diktatur nu ersätts av vad som kan bli dess religiösa motsvarighet, hotas inte bara kurderna. Alla syrier – oavsett etnicitet, religion eller politisk övertygelse – riskerar att få sina grundläggande rättigheter kränkta under ett sådant styre. Det syriska folkets dröm om frihet ser alltså ut att förbli avlägsen – en dyster påminnelse om att historiens pendel ibland svänger mellan olika nyanser av tyranni.

Daniel Schatz är doktor i statsvetenskap, fri skribent, författare och Visiting Scholar vid Georgetown University, tidigare gästforskare vid Harvard, Stanford och Columbia University.