Ska även 10-åringar klara högskoleprovet?
Snart görs väl även högskoleprovet om så att alla får höga poäng.
Toppbild: Anders Wiklund / TT
Var helgens högskoleprov lättare än någonsin? Reaktionerna på Facebook och Twitter/X tyder på det. Orden var häpnadsväckande enkla. Ta exempelvis "defekt", "länsa" och "kontroversiell". Ord som man bör lära sig redan på lågstadiet. Jag undrar om tanken med den låga nivån är att alla som skriver ska få höga poäng. Men högskoleprovet är ett sållningsinstrument. Följden, om det är för lätt, är att många tar sig in på attraktiva utbildningar utan att ha de förkunskaper som krävs för att genomföra studierna.
När vi ser hur Armand Duplantis flyger över ribban är det ingen som tänker att han har tur som kan hoppa så högt. Alla vet att det ligger tusentals timmar av träning bakom världsrekord. Det finns många likheter mellan idrott och utbildning. Om vi tar läsning som exempel. För att bli en god läsare måste man läsa i flera tusen timmar. Jämför med höjdhopp. Vi kommer inte få fler Duplantis om ribban läggs på en meter.
Nyligen såg jag ett blogginlägg från Pedagog Malmö som ursprungligen publicerades 2022, men som fått spridning igen. Texten handlade om att differentiera prov. I texten kan man läsa att eftersom alla är olika och lär olika behöver vi också olika varianter på de prov vi ger ut. Så hur kan vi differentiera proven så att de passar fler? Så att de passar alla?
Idén om lärstilar är den mest seglivade neuromyten i modern tid. Den går i korthet ut på att barn lär sig på olika sätt och därför ska läraren ge eleverna uppgifter och prov som passar dem.
Detta är fel. Fakta i frågan är att alla barn lär sig på samma sätt.
Lärare har frihet att utforma sina löpande prov på egen hand. Annat är det med nationella proven och högskoleprovet. Det är standardiserade prov, alltså samma för alla. Anpassningarna och förenklingarna av undervisning och prov är ett gift i svensk skola. När vi anpassar proven och förenklar dem säger vi till eleverna att de inte behöver träna på det som är svårt.
Vi ska inte sänka ribban när eleverna inte förstår, vi ska hjälpa dem över ribban med mer undervisning.
Att sänka ribban för vilka förkunskaper som krävs för att komma in på en specifik utbildning är inget annat än institutionaliserat fusk, sanktionerat av staten.
Låg nivå på standardiserade prov kommer att göra Sverige dummare på lång sikt.
Linnea Lindquist är biträdande rektor, krönikör på Expressens ledarsida, i Skolledaren och Altinget. Hon driver även podden Så funkar skolan.
Var helgens högskoleprov lättare än någonsin? Reaktionerna på Facebook och Twitter/X tyder på det. Orden var häpnadsväckande enkla. Ta exempelvis ”defekt”, ”länsa” och ”kontroversiell”. Ord som man bör lära sig redan på lågstadiet. Jag undrar om tanken med den låga nivån är att alla som skriver ska få höga poäng. Men högskoleprovet är ett sållningsinstrument. Följden, om det är för lätt, är att många tar sig in på attraktiva utbildningar utan att ha de förkunskaper som krävs för att genomföra studierna.
När vi ser hur Armand Duplantis flyger över ribban är det ingen som tänker att han har tur som kan hoppa så högt. Alla vet att det ligger tusentals timmar av träning bakom världsrekord. Det finns många likheter mellan idrott och utbildning. Om vi tar läsning som exempel. För att bli en god läsare måste man läsa i flera tusen timmar. Jämför med höjdhopp. Vi kommer inte få fler Duplantis om ribban läggs på en meter.
Nyligen såg jag ett blogginlägg från Pedagog Malmö som ursprungligen publicerades 2022, men som fått spridning igen. Texten handlade om att differentiera prov. I texten kan man läsa att eftersom alla är olika och lär olika behöver vi också olika varianter på de prov vi ger ut. Så hur kan vi differentiera proven så att de passar fler? Så att de passar alla?
Idén om lärstilar är den mest seglivade neuromyten i modern tid. Den går i korthet ut på att barn lär sig på olika sätt och därför ska läraren ge eleverna uppgifter och prov som passar dem.
Detta är fel. Fakta i frågan är att alla barn lär sig på samma sätt.
Lärare har frihet att utforma sina löpande prov på egen hand. Annat är det med nationella proven och högskoleprovet. Det är standardiserade prov, alltså samma för alla. Anpassningarna och förenklingarna av undervisning och prov är ett gift i svensk skola. När vi anpassar proven och förenklar dem säger vi till eleverna att de inte behöver träna på det som är svårt.
Vi ska inte sänka ribban när eleverna inte förstår, vi ska hjälpa dem över ribban med mer undervisning.
Att sänka ribban för vilka förkunskaper som krävs för att komma in på en specifik utbildning är inget annat än institutionaliserat fusk, sanktionerat av staten.
Låg nivå på standardiserade prov kommer att göra Sverige dummare på lång sikt.
Linnea Lindquist är biträdande rektor, krönikör på Expressens ledarsida, i Skolledaren och Altinget. Hon driver även podden Så funkar skolan.