Skärpta krav är inget ”hot” när lärarstudenter inte kan läsa

Det låter som en replik ur en Grotescosketch, men hur groteskt det än ter sig är det dessvärre på fullaste allvar som denna fras används av skånska universitetsstudenter enligt Elisabeth Friis, som är lektor vid Lunds universitet: ”Jag kan inget, jag vet inget, please help me”. Hon är en av flera universitetslärare som kommer till tals i en lika viktig som fasansfull artikel i Sydsvenskan som beskriver det stora förfallet när det kommer till läskunskap och läsförståelse. De har alla mött studenter som har svårt att läsa långa texter, både för att textmassan är omfattande och för att ordförrådet tryter. Dessa studenter har lämnat gymnasiet med toppbetyg men blir chockade när de på sin högskole- eller universitetsutbildning förväntas läsa böcker, förstå vad de precis läst och som grädde på moset kunna kommentera och reflektera över litteraturen de läst. 

Vore det inte så tragiskt, skulle det vara komiskt. Blivande jurister, socionomer, lärare har alltså problem med att förstå vad kurslitteratur såväl som kursansvariga har att lära dem. 

Studenterna saknar träning i att läsa, träning i uthållighet, träning i tålamod. Många av dem är uppvuxna med den kunskapsfientliga inställningen, i skolan och hemma, att lärandet ska utgå från barnets och elevens individuella intresse och lust. Kort sagt: Vill du inte behöver du inte. Är boken för tjock? Välj en tunn! Är det tråkigt att läsa? Sätt på en ljudbok! Jag är ledsen att behöva låta som surpuppa, men allt kan inte vara roligt hela tiden. 

Med dessa miserbla vittnesmål i åtanke är det därför bara att jubla åt förslaget att det ska krävas minst betyget C i svenska för att vara behörig att söka in till lärarutbildningen. Sett till dagens lärarstudenters kunskapsnivå skulle hälften av dem inte kunna vara kvar på utbildningen. Tidningen Vi lärare skriver att ett krav på C i svenska skulle få Högskolan i Borås att tappa 68 procent av studenterna. Det är häpnadsväckande att högskolans prefekt Petra Pauli ser skärpta krav i svenska som ett stort hot. Det är de sänkta kraven på studenterna som är det långsiktiga hotet.

Hotet är naturligtvis att det finns studenter med redan svaga kunskaper i svenska språket, som genom att läsa kurslitteratur de inte kan ta till sig sedan ska ut och arbeta med att lära barn och unga i skolan allt de kan. Det är verkligen på tiden att göra om och göra rätt.

Vesna Prekopic är journalist, krönikör på DN Kultur och författare. Hennes senaste bok Brottsplats: Skolan (2023) fick fart på debatten om våldet i skolan.